Inne på Sveriges ambassad lägger försvarsattachén upp kartan på bordet. Polen ligger där det ligger, konstaterar han och pekar.

– Österut är det knappt 20 mil gräns mot ryska Kaliningrad. Det är knappt tio mil mot Litauen, drygt 20 mil till Belarus och 30 mil mot Ukraina, säger han.

– Hotbilden utifrån närheten av det som utspelas här österut – den är påtaglig.

1 000 sydkoreanska stridsvagnar

Landets president Andrzej Duda har meddelat att Polen planerar att lägga mer än fyra procent av landets BNP på försvar nästa år – dubbelt så mycket som Nato kräver av sina medlemsländer.

Armén ska fördubblas från dagens 150 000 man.

– Även om man är i allians i Nato måste man klara sig själv, av historien vet Polen priset om man inte gör det, säger Anders Stach, och tillägger att det handlar om enorma satsningar.

– Ja, sett utifrån både ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv. Budgeten bara i år motsvarar ungefär 260 miljarder svenska kronor, nästa år planeras budgeten öka ytterligare.

Pengar används till stor del åt inköp. Efter Rysslands invasion av Ukraina har Polen hittills spenderat över 16 miljarder dollar på stridsmateriel från främst USA och Sydkorea.

– Man har tecknat avtal med Sydkorea och planerar köpa tusen stridsvagnar därifrån.

"Man tar det på allvar"

Man har även beställt amerikanska och tyska stridsvagnar, signalspaningsfartyg och ska bygga fregatter.

– Armén, marinen, flygvapnet – man satsar på bredden, berättar Stach.

Kriget samt oroligheterna vid gränsen till Belarus bidrar till att Natos östra front runt den så kallade Suwalkikorridoren förstärkts.

– Ja, längs gränsen mot Belarus har man mobiliserat, där verkar ungefär 1 000 gränspoliser och 500 ordinarie poliser, utöver detta cirka 10 000 soldater. Så man tar det på allvar.

TT: Vad innebär det för oss i Sverige att Polen satsar?

– I grund och botten kommer det öka säkerheten i vårt geografiska område, så vi kommer kunna sova bättre på natten.