Advokat Khin Maung Zaw säger att Aung San Suu Kyi, liksom president Win Myint, hålls i husarrest efter statskuppen i Myanmar.
– Vi vill att de släpps, utan förbehåll, säger advokaten till reportrar i huvudstaden Naypyidaw.
Anledningen till att advokaten inte får träffa sina klienter skulle vara att en utredning pågår mot dem.
Beredd på det värsta
– Vi förväntar oss att domaren ger oss rättvisa, men det är inte säkert. Vi kan hoppas på det bästa, men vara beredda på det värsta.
Advokatens kommentar om läget kommer samtidigt som protester mot måndagens militärkupp sker i landet, bland annat på sociala medier.
Kuppledningen har därför riktat in sig på internet för att blockera sociala medier. Facebook drabbades i onsdags, för att följas av ett stopp för Twitter någon gång natten till fredagen. Även Whatsapp och Instagram har sett störningar.
Även fysiska demonstrationer hålls. En av demonstrationerna genomfördes på Dagon University i Rangoon, där flera hundra universitetslärare och studenter visade sitt missnöje med militärkuppen. Många bar röda band – symbolfärgen för den störtade ledaren Aung San Suu Kyis parti NLD – och skanderade: "Länge leve moder Suu".
Missnöje pyr
Demonstrationen på Dagon University är en av flera i landet där missnöje och civil olydnad pyr efter måndagens militärkupp.
Omkring 150 personer ska ha frihetsberövats under veckan, bland dem en av Aung San Suu Kyis allra närmaste män, 79-årige Win Htein.
Kuppen får också diplomatiska konsekvenser, då FN:s specielle sändebud till Myanmar Christine Schraner Burgener ringt till vice militärchefen Soe Win och fördömt militärens kupp. FN-sändebudet krävde också att samtliga som gripits efter kuppen ska släppas fria, enligt FN:s talesperson.
Militärjuntan har motiverat statskuppen med påståenden om att valet i november – då NLD vann en jordskredsseger – inte gick rätt till.
Aung San Suu Kyi har varit Myanmars civila ledare sedan 2016. Tidigare i sitt liv hyllades hon som demokratikämpe, hon satt i husarrest i närmare 15 år och tilldelades Nobels fredspris 1991. De senaste åren har hon fått skarp kritik för att hon inte agerat mot militärens våldskampanj mot den muslimska minoritetsbefolkningen rohingya, vilken tvingats hundratusentals rohingyer på flykt.