Senatsvalet i USA har också stor betydelse för det politiska läget. Republikanerna kan komma att behålla makten i den lagstiftande kammaren:
– Senaten kan då förlama Biden och allt det han förespråkat, siar Tabor, som är verksam på Stockholms universitet.
Även professor emeritus Erik Åsard konstaterar att senaten har stor makt.
– Biden kan få svårigheter. Senaten kan helt enkelt vägra att ta upp frågor som läggs fram av Demokraterna och presidenten, samla frågorna på hög och låta dem vara.
Avgörandet om vilket parti som får majoritet hänger delvis på senatsvalen i Georgia, där två senatorsplatser inte blivit framröstade på valdagen. Dessa val genomförs i början av januari, och om Republikanerna vinner båda senatsplatserna får partiet majoritet i senaten.
Helig maktdelning
Grunden till balansakten finns i den amerikanska konstitutionen och dess heliga princip om maktdelning.
Presidenten utövar makt, kongressen lagstiftar och högsta domstolen granskar, i grova drag. Senatens politiska tyngd är markant: 100 senatorer som väljs på sex års tid för att inte påverkas av dagspolitiska stormar. Varje delstat väljer två, oavsett delstatens storlek.
Tillsammans med representanthuset är det senaten som stiftar landets lagar.
– Det kan bli svårt att driva igenom lagstiftning för Biden, säger Tabor och pekar på flera viktiga valfrågor.
– Mycket av det som Biden har talat om, som skatter och sjukförsäkringar, lär inte hända på grund av senaten.
Dessutom sitter kongressen på makten över plånboken. USA:s federala budget bestäms där, för att sedan godkännas av presidenten.
Ett annat exempel på senatens makt var den snabba processen att godkänna den kontroversiella valet av domare Amy Coney Barrett till Högsta domstolen. President Donald Trump nominerade henne, men trots protester från Demokraterna tvingade senaten igenom godkännandet av domaren.
Kan stoppa utnämningar
Senaten kan också välja att stoppa utnämningar av ministrar, myndighetschefer och ambassadörer. Senaten majoritetsledare Mitch McConnell, republikan från Kentucky, har visat prov på att förhala förslag.
– McConnells inställning är att göra allt som står i hans makt att se till att Demokraternas president bara ska sitta i en mandatperiod. Det sade han efter Barack Obamas tillträde 2009. Den inställningen har inte mildrats, utan snarare förstärkts, säger Åsard som befarar fortsatt och kanske förvärrad politisk polarisering.
Samtidigt har Biden själv över 30 års erfarenhet som senator.
– Bidens kontakter kan hjälpa honom, han känner många personligen och har samarbetat med republikaner i kongressen. Det är stor skillnad mot Trump, vars kontakt med senaten inte alls var bra, säger Merrick Tabor.
Kongressen krigsförklarar
I några frågor kan presidenten agera utan att låsas av kongressen. Ett exempel är utrikespolitiken, där presidenten delvis kan driva en egen linje. Begränsningar finns dock. En krigsförklaring mot ett annat land måste godkännas av kongressen.
Senast det hände var när senaten förklarade krig med Bulgarien, Ungern och Rumänien 1942. Men Vita huset har hittat ett sätt att kringgå krigsförklaring genom att kalla det för "auktorisering att använda militär styrka", som i Irak 2003.
Presidentens order
Sedan kan presidenten välja att styra genom dekret, eller presidentorder. Presidenten ger då instruktioner till en myndighet hur den ska agera.
Ett exempel, och ofta det första som en president skriver en exekutiv order om, är stödet till organisationer som stödjer insatser för reproduktiv hälsa utomlands. Republikanska presidenter brukar stoppa stödet, demokratiska presidenter brukar återinföra det, ofta på den första dagen som president.
– Ett dekret som inrättas av en president kan enkelt ändras av en ny president. Och alla frågor som rör pengar måste först tas upp i representanthuset i kongressen, säger Åsard.
Han lägger också in brasklappen om att senatsvalen i delstaten Georgia kan tippa balansen till Demokraternas fördel. Om ställningen är 50 för Demokraterna i senaten (inklusive de två oberoende senatorerna som brukar stötta Demokraterna) och 50 för Republikanerna får vicepresidenten utslagsröst. Och hon heter troligen Kamala Harris och är demokrat.
