Förra året föddes 12 miljoner barn i Kina. Alltså mer än ett helt Sverige – men extremt lite i ett land med 1,4 miljarder invånare. Fertiliteten är nere på 1,3 barn per kvinna, vilket inte räcker för att upprätthålla en stabil befolkningsmängd.
Och detta trots att ettbarnspolitiken från 1980-talet för fem år sedan utökades till kvoten två barn per familj, och nu i veckan till tre barn.
– Att ha bara ett barn, eller inga alls, har blivit den sociala normen i Kina, säger Yi Fuxian, expert vid University of Wisconsin-Madison, till nyhetsbyrån AFP.
Två sidor
När den famösa ettbarnspolitiken kom för 40 år sedan låg fertiliteten på runt 3. Det var en halvering sedan 1950-talet, men ansågs ändå för mycket.
Nu är situationen den omvända. Barnen från den tiden börjar bli gamla, och vem ska ta hand om dem? En krympande ung befolkning kan hota hela det kinesiska tillväxtundret, som baseras på att hundratals miljoner flitiga arbetare finns tillgängliga.
Just fliten är dock ett mynt med två sidor. I Kinas storstäder är många fokuserade på karriär.
– Unga är hårt pressade, säger en anonym ettbarnsmamma till AFP i The Bund-området i Shanghai.
– Om de ska ta hand om barn på heltid kan de inte jobba.
"Glöm det"
Studenten Yan Jiaqi i Peking säger att för många finns barnalstrande inte på kartan.
– Många kvinnor jag känner är helt avvisande till blotta tanken på att ha barn, säger hon till AFP.
– Så glöm det där med att skaffa tre.
Myndigheterna är medvetna om att stora delar av befolkningen behöver övertygas. Lisa Eklund, docent i sociologi vid Lunds universitet som forskar om kinesiska befolkningsfrågor, säger att många åtgärder är på gång eller har genomförts. Det gäller bland annat föräldraledighet och utökad barnomsorg.
Var fjärde par
Hon säger till TT att sådana "reformer kommer att vara mycket, mycket viktigare" än två- eller trebarnspolitik. Men tar också upp frågan om de som vill, men inte kan, få barn.
– Det kom en studie förra året . Det är mer än i världen i stort, där det är 15 procent.
Lisa Eklund refererar till en studie, publicerad i The Lancet i november förra året, som anger att var fjärde par i Kina har problem med fertiliteten. I världen i stort ligger det på 15 procent.
Orsakerna till att Kina ligger så högt är många och svårbedömda. Stress bland de allt fler karriäristerna i städerna tros vara en faktor, liksom ohälsosam livsstil. Och liksom i västvärlden bidrar det faktum att många tvekar och funderar länge på barnalstrandet – rent medicinskt minskar chansen att kunna fortplanta sig i högre åldrar.
– Det finns så klart fertilitetskliniker, men de är inte alls lika många som på andra ställen i världen, säger Lisa Eklund, och tillägger:
– Den behandling som finns är väldigt dyr, och är den inte dyr så är kvaliteten opålitlig.