Biden deltar i veckans EU-möte

USA:s president Joe Biden kommer att digitalt delta i veckans EU-toppmöte meddelar en nöjd rådsordförande Charles Michel på Twitter. Toppmötet ska handla om coronakrisen – och den allt mer frostiga relationen med Ryssland får vänta eller avhandlas under andra former.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Politik2021-03-23 07:59

"Dags att återuppbygga vår transatlantiska allians", skriver EU:s rådsordförande Charles Michel upprymt i det Twittermeddelande där han tillkännager att Biden kommer att delta i toppmötet som hålls på torsdag.

Annars har den den skärpta tonen mellan Ryssland och EU framträtt skarpt under dagen – trots att frågan knappast kommer att prägla veckans toppmöte.

Lavrov: Ensidigt agerande

Det finns inte längre någon relation mellan Ryssland och EU, fnyser den ryske utrikesministern Sergej Lavrov efter nya sanktioner från Bryssel.

EU har genom ensidigt agerande förstört alla "relevanta mekanismer och infrastruktur", anser Lavrov, som är i Kina för möten.

– Faktum är att USA, Europa och hela västvärlden håller på att ersätta diplomatin, tappa bort den konstarten, genom detta agerande för att påtvinga alla andra sina regler som de tycker ska utgöra grunden för världsordningen – inte internationell rätt, utan dessa regler, säger Lavrov enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Och sanktioner är en typ av sådana regler.

Ryssland har nu bara individuella relationer till länderna i EU-området, hävdar Lavrov – även om hans president Vladimir Putin hade en telefonöverläggning med Charles Michel så sent som i måndags.

Diskussion dröjer

Efteråt förklarade Michel i ett uttalande att "det råder för närvarande oenighet på många områden".

Lite mer väntas han berätta när EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas till ännu ett webbhållet toppmöte på torsdag. Den stora Rysslandsdiskussion som då skulle ha hållits får dock vänta tills ledarna kan träffas fysiskt igen – och i enrum.

– Jag har sett i noteringarna att man nu betraktar detta som en informationspunkt. En mer djuplodande diskussion om hur relationen ska utvecklas med Ryssland och hur man ska se på det här just nu; det passar inte det här formatet för, konstaterar EU-minister Hans Dahlgren (S) efter ett förberedande EU-ministermöte på tisdagen.

Oro för Turkiet

Att EU-toppmötet hålls via webben försvårar även möjligheterna att ha en mer ingående diskussion om Turkiet, som också planerats. Flera EU-länder väntas ändå under toppmötet ta upp sin syn på grannlandet i sydost.

– På en punkt har ju Turkiet inte gjort det lättare för oss att gå vidare i någon positiv riktning och det var när man bara härom dagen meddelade att man utträder ur Istanbulkonvention om gemensamma insatser mot våld mot kvinnor. Man kan inte bortse från frågor som har med mänskliga rättigheter att göra, säger Hans Dahlgren.

Huvudämne vid EU-toppmötet väntas återigen bli coronapandemin och läget vad gäller smittspridning och vaccinleveranser.

Svensk forskare

Måndagens nya sanktioner från EU riktades mot personer som ansetts ha begått övergrepp på mänskliga rättigheter i Kina, Nordkorea, Ryssland, Libyen, Sydsudan och Eritrea.

Att fyra kineser och en kinesisk organisation listades fick myndigheterna i Peking att reagera skarpt och genast införa motsanktioner mot fyra europeiska institutioner och tio enskilda européer, däribland den svenska Kinakännaren Björn Jerdén.

Fakta: EU-sanktioner mot öst

EU:s medlemsländer har under de senaste åren infört en rad olika sanktioner mot Ryssland och ryska företrädare. Huvudsakligen handlar det om inreseförbud och frysning av eventuella tillgångar i EU för personer som ansetts ha bidragit till inbördeskriget i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim-halvön 2014. Även mot ett antal statskontrollerade ryska företag finns sanktioner i form av stopp för lån och investeringar. Specifikt mot Krim finns också förbud mot handel, investeringar och turism.

Ett mindre antal ryssar har även drabbats av inresesanktioner och frysta tillgångar med anledning av cyberattacker, kriget i Syrien och brott mot vapenembargot mot Libyen.

Sanktioner har även införts mot personer inblandade i förgiftningen av Aleksej Navalnyj i augusti 2020 och den avhoppade agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury 2018, då med hänvisning till brott mot förbudet mot kemiska vapen.

Ett nytt sanktionssystem infördes dessutom i december 2020 med möjlighet att mer allmänt straffa personer som anses ligga bakom människorättsövergrepp över hela världen. Hittills har sex ryska medborgare placerats på den listan: fyra med anledning av agerandet kring Navalnyj och två med anledning av övergrepp mot hbtq-personer i Tjetjenien.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!