Brexitlag nedröstad i överhuset

Ett tydligt nej från överhuset får inte Storbritanniens regering att darra om sin omstridda brexitlag. Inom EU hoppas man på mer tid för att säkra ett ordnat farväl.

Det brittiska parlamentets överhus, House of Lords, består av runt 800 ledamöter, däribland en lång rad tidigare ministrar, kulturpersonligheter och andra framträdande britter. En av dem är förre cricketstjärnan Ian Botham (mitten), som nyligen inträtt som baron Botham av Ravensworth. Arkivbild.

Det brittiska parlamentets överhus, House of Lords, består av runt 800 ledamöter, däribland en lång rad tidigare ministrar, kulturpersonligheter och andra framträdande britter. En av dem är förre cricketstjärnan Ian Botham (mitten), som nyligen inträtt som baron Botham av Ravensworth. Arkivbild.

Foto: House of Lords/AP/TT

Politik2020-11-10 12:10

Sent i måndags sade lorderna i Storbritanniens överhus som väntat nej till de omstridda paragraferna i regeringens så kallade inremarknadslag.

– Regeringen borde återfå förnuftet, acceptera borttagandet av de här störande paragraferna och börja återuppbygga vårt internationella rykte, sade Labour-ledamoten Angela Smith efteråt enligt nyhetsbyrån Reuters.

Såväl EU som en rad brittiska politiker från både regeringspartiet och oppositionen har tidigare kritiserat lagförslaget och ansett att det innehåller delar som bryter mot det utträdesavtal som Storbritannien redan gått med på. Trots lordernas klara nej – med 433 röster mot 165 – står dock regeringen på sig.

Avtal sökes

"Vi kommer att sätta tillbaka de här paragraferna när lagen återkommer till underhuset. Vi har hela tiden varit tydliga med att paragraferna utgör ett juridiskt skyddsnät för att skydda Storbritanniens inre marknad och de stora fördelarna med fredsprocessen (i Nordirland)", heter det i ett uttalande från en taleskvinna för regeringen.

Överhuset, med sina ickevalda ledamöter, har inte möjlighet att i längden stoppa regeringens förslag. Samtidigt finns hopp i både London och Bryssel om att hela lagstriden ska kunna bli irrelevant, om ett genombrott i stället kan nås i de pågående förhandlingarna om framtida handel och andra samarbeten mellan EU och Storbritannien.

Mera tid?

Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) hoppas att det betydligt lugnare tonläge som just nu råder ska vara tecken på att ett avtal är på gång.

– Det är verkligen ont om tid, men jag är fortsatt optimistisk. Tystnaden talar för det, sade Hallberg på en pressträff via webben i måndags.

Inom EU-parlamentet växer samtidigt en förhoppning om att Storbritannien ska acceptera att en eventuell överenskommelse inte hinner bli granskad och godkänd av alla i tid till årsskiftet, då nuvarande övergångsperiod löper ut.

– Jag tycker att vi ska be om en förlängning, säger svenske ledamoten Jörgen Warborn (M).

Fakta: Samtalen efter brexit

Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari i år, men lyder under övergångsregler fram till den 31 december för att underlätta för företag och medborgare.

För att avgöra vilka villkor som ska gälla för handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari 2021 pågår förhandlingar sedan i våras under ledning av EU:s Michel Barnier och Storbritanniens David Frost.

Inledningsvis fanns hopp om en uppgörelse senast i oktober för att båda sidor skulle hinna godkänna alla avtal i tid. Parterna har emellertid stått långt från varandra framför allt när det gäller fisket på brittiskt vatten och hur och var olika tvister ska hanteras.

Från EU-sidan krävs också att Storbritannien drar tillbaka delar av ett brittiskt lagförslag som tagits fram för att kunna kringgå fjolårets utträdesavtal.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!