Albanien och Nordmakedonien har i flera år varit utlovade formella förhandlingsstarter med EU. Gång på gång har dock processen stött på patrull – senast i form av en bulgarisk-makedonsk träta om språk och historia.
Flera EU-länder trycker dock på för att äntligen komma i gång.
– Det här är inte acceptabelt. Har man bilaterala problem så måste man lösa det utanför EU-regelverket, säger Ann Linde (S) sedan relationerna med länderna på västra Balkan diskuterats vid måndagens utrikesministermöte i Bryssel.
Oro för andra
För EU handlar det både om att uppfylla sina löften från förr om att verkligen börja förhandla med de två länderna. Men också om att skicka viktiga signaler till länderna i området om att fortsätta blicka mot EU.
– Om vi inte kan visa att vi är ett rejält alternativ så finns det andra länder som man vänder sig till. Och det är inte positivt för EU och EU:s säkerhet, säger Linde.
Såväl Ryssland som Turkiet och även Kina har i flera år sökt starka kontakter med länder som Serbien, Albanien och Bosnien-Hercegovina.
Öppning i juni
EU:s utvidgningskommissionär Olivér Várhelyi har nyligen gjort uttalanden om att EU kanske skulle kunna inleda förhandlingar med endast Albanien, om inte den bulgarisk-makedonska tvisten snart löser sig.
Sverige och flera andra EU-länder föredrar dock att Albanien och Nordmakedonien förhandlingsmässigt får hålla ihop. Och kanske finns nu en öppning när Bulgarien snart måste hålla nyval och under tiden väntas bli styrt av en tjänstemannaregering.
Därmed kan man kanske kringgå den nuvarande bulgariska regeringens nej till en förhandlingsstart och ge klartecken till förhandlingar när EU-länderna diskuterar frågan igen om en månad.
– Mötet i juni är det tillfälle som vi inte får försitta, säger Linde i Bryssel.
Inga landbyten
Under våren har det i EU-kretsar annars cirkulerat ett papper med förslag om diverse landbyten i västra Balkan som ett sätt att lösa upp diverse knutar och konflikter.
Det inofficiella pappret har dock skällts ut från allehanda håll – och i dagsläget är det ingen som vill ställa sig bakom det.
– Det är helt förfärligt. Att börja ändra gränser är livsfarligt. Det kan leda till krig och oöverblickbara konsekvenser, konstaterar Ann Linde.
– Vi är också tydliga med att säga att det där pappret inte finns. Men om det skulle finnas så är det helt oacceptabelt, säger utrikesministern i Bryssel.