Striderna mellan ukrainska soldater och Rysslandstrogna separatister i östra Ukraina har stegrats de senaste veckorna. Hittills i år har 26 ukrainska soldater dött i strider med separatister, enligt president Volodymyr Zelenskyj.
Det är den värsta upptrappningen av konflikten på flera år.
Samtidigt har alltså Ryssland den senaste tiden skickat alltfler soldater till områden längs gränsen mot Ukraina. Det finns i dag fler ryska militärer där än vad det har gjort sedan 2014, då Ryssland annekterade Krimhalvön, enligt USA.
– Vi är allt mer bekymrade över Rysslands eskalerande aggressioner i östra Ukraina den senaste tiden, säger Vita husets pressekreterare Jen Psaki.
Biden: "Orubbligt stöd"
Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel har uttryckt oro för situationen. I samband med ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin i torsdags uppmanade hon Moskva att dra tillbaka trupper för att minska spänningarna.
Ryssland anklagar å sin sida Ukrainas militär för att ha eldat på konflikten. Moskva hävdar att de ryska soldaterna längs gränsen inte ska ses som ett hot utan är placerade där i defensivt syfte. Situationen i östra Ukrania är "väldigt instabil" konstaterar makthögkvarteret Kremls talesperson Dmitrij Peskov vid en presskonferens på fredagen – och tillägger enligt Reuters att "risken finns för fullskaliga stridsoperationer".
USA:s president Joe Biden uttalade i förra veckan sitt "orubbliga stöd" för Ukraina sedan Kiev anklagat Ryssland för att ligga bakom det ökade våldet i separatistkontrollerade områden.
Upptrappning
Rysslands fortsatta kraftsamling kan vara ett sätt att testa vad Biden lägger i de orden, säger Jakob Hedenskog.
– Det går visserligen inte att utesluta att man kan ha vissa specifika militära avsikter med kraftsamlingen.
– Men huvudsaken är nog att testa västs vilja att verkligen ställa upp för Ukraina. Vad innebär egentligen "orubbligt stöd", är USA berett att försvara Ukraina med vapen och militär?
Efter Bidens uttalande påpekade Ryssland att man skulle tvingas "svara" om USA skulle skicka styrkor till Ukraina.
– Det är en upptrappning. Och risken är att man når till en nivå där det är väldigt svårt att ge efter. Det är ett chicken race som det handlar om. Ukraina är en spelplan för ett större spel där Ryssland och Nato och västmakterna står på varsin sida.
Kamp om världsordning
På längre sikt finns en förhoppning från rysk sida om att tvinga fram en acceptans för en världsordning där stormakterna kan göra lite som de vill i sina respektive intressesfärer, tror Hedenskog.
– För Rysslands del handlar det om hela det postsovjetiska området, där man anser sig ha exklusiv rätt att lägga sig vad som sker.
Konflikten i östra Ukraina bröt ut efter att Ryssland i strid med internationell rätt annekterade Krimhalvön i sydöstra Ukraina i mars 2014. En månad senare tog ryskstödda separatister kontroll över stora delar av regionerna Donetsk och Luhansk.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kom till makten 2019 efter löften om få till fred. Men ett eldupphör som slöts förra året har brutits allt oftare under våren.
Totalt har över 13 000 människor dödats i konflikten.