Borgerliga Venstre har under 2000-talet varit det stora maktpartiet i Danmark genom att inneha statsministerposten i närmare 14 år sammanlagt. Sedan valet sommaren 2019 är dock partiet i opposition och utanför maktens centrum genomgår Venstre en kris.
En osynlig partiledare, splittringar i partiet och ett allt mer populärt Socialdemokratiet är några av förklaringarna till att Venstre i nuläget tappat sin naturliga maktposition i Danmark.
Enligt en opinionsmätning från den 18 januari backas Venstre endast av 13 procent av väljarna. Det är partiets lägsta stöd sedan 2001 då opinionsinstitutet Voxmeter påbörjade sina mätningar och kan jämföras med de 23,4 procent som partiet fick vid folketingsvalet 2019.
– Man var egentligen illa ute redan innan valet 2019 och hade ett lågt stöd i opinionen, men då lyckades partiet hämta hem en del väljare från Dansk Folkeparti. Men nu råder det en väljarflykt från Venstre och partiet är i en djup kris, säger Kasper Møller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.
En osynlig ledare
Efter valförlusten 2019 fanns det ett internt missnöje mot den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen och på sensommaren valde han under turbulenta former att lämna sin post som partiledare för Venstre.
Under en partistämma i september valdes Jakob Ellemann-Jensen till ny Venstreledare – son till Uffe Ellemann-Jensen, som under sin tid som politiskt aktiv var en färgstark partiledare för Venstre 1984–1998 och Danmarks utrikesminister 1982–1993.
– Det fanns en förhoppning om att komma tillbaka till en ny storhetstid med den "nye Ellemann", säger Møller Hansen.
Men den nye partiledaren har inte lyckats ena det konfliktdrabbade partiet. I stället har han hela tiden hamnat i skuggan av Løkke Rasmussen och partiets vice ordförande Inger Støjberg.
– Han är en annan typ av ledare än Løkke Rasmussen. Han är försiktig, pragmatisk och mer orienterad mot mitten. Han är inte lika stark retoriskt som Løkke var, som hela tiden kunde ge nålstick mot det röda blocket på andra sidan. Detta har gjort att Ellemann-Jensen blivit en osynlig partiledare, säger Møller Hansen.
Løkke Rasmussen har dessutom ofta framfört sina politiska åsikter som krönikör i den danska kvällstidningen BT.
– Det har varit en belastning för Ellemann-Jensen. Det är väldigt ofta som han har fått förhålla sig till vad Løkke Rasmussen tycker om olika saker, för de har inte alltid haft samma linje, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.
Samma sak har det varit med den tidigare invandrings- och integrationsministern Inger Støjberg.
– Det var ofta som hon på Twitter skrev om en helt motsatt linje än vad partiet hade i en fråga. Hon hade en helt annan syn på invandrings- och integrationspolitiken, där hon i många år legat närmare Dansk Folkeparti. Det har varit svårt för honom att vara partiledare när han haft en vice ordförande som för sin egen politik och de två är helt olika som personer, säger Møller Hansen.
Intern oro i partiet
På nyårsdagen meddelade dock Løkke Rasmussen att han lämnar Venstre efter 40 år av medlemskap och blir politisk vilde i folketinget. En tid senare uppgav 56-åringen att han startar ett politiskt nätverk, som de flesta bedömare tror kommer att utmynna i ett nytt parti.
– Om det blir ett parti kommer det nog i viss mån locka väljare från Venstre och det blir en ny utmaning för Ellemann-Jensen. Men internt är det nog en hjälp för honom att Løkke lämnat partiet. Nu behöver han inte bry sig om vad Løkke säger – nu är han ju en konkurrent och det kan nog leda till lite ro internt, säger Rune Stubager.
Även Inger Støjberg överväger att lämna partiet. I mellandagarna tvingades hon bort från posten som vice ordförande sedan Ellemann Jensen meddelat att han tappat förtroendet för henne. Förra veckan kom nästa bakslag för den stora Venstreprofilen när partiets folketingsgrupp ställde sig bakom ett riksrättsåtal mot Støjberg för hennes olagliga instruktion 2016 om att skilja asylsökande par åt där ena parten var minderårig.
Inom loppet av några veckor ser Danmarks största oppositionsparti ut att tappa sina två främsta röstmagneter och händelserna den senaste tiden lär inte få många att välja Venstre, spår den politiske kommentatorn Hans Engell
– Tvärtemot vill många vara eniga med Støjberg och vara redo för att lämna Venstre med henne, säger Engell till den danska nyhetsbyrån Ritzau.
Venstres folketingsgrupp var inte heller enig i sitt beslut om riksrätt. Nio ledamöter – däribland Støjberg själv – av 41 röstade emot.
En socialdemokratisk landsmoder
Den sittande statsministern Mette Frederiksen (Socialdemokratiet) har inte varit sen att utnyttja krisen i landets största oppositionsparti.
– Varje gång Mette har fått chansen har hon sagt att Søren Pape (partiledare för De Konservative) är den bäste ledaren och att Ellemann inte sköter det så bra. Hon har nästan fått honom att se ut som en svag ledare och har sått tvivel om vem som egentligen är ledare för oppositionen, säger Kasper Møller Hansen.
För Socialdemokratiet är läget helt annorlunda. Vid den senaste Voxmetermätningen uppgav 33,3 procent av de tillfrågade att de skulle rösta på socialdemokraterna – att jämföra med 25,9 procent som partiet fick vid valet 2019.
– Det finns ett stort stöd för hur regeringen har hanterat coronakrisen och Mette har spelat rollen som landsmoder på ett fantastiskt bra sätt. Och många av dem som står bakom henne är inte nödvändigtvis socialdemokrater. De stöttar insatsen mot coronapandemin och de är snarare patrioter än socialdemokrater, säger Møller Hansen.
Det är troligt att partiernas väljarstöd förändras när pandemin väl klingat av – när politikerna återigen ska börja debattera klimatet, välfärden och invandringspolitiken. Då lär uppförsbacken vara fortsatt brant för Venstre och Jakob Ellemann-Jensen – för varken han eller partiet har lyckats göra politik av pandemin.
– Under coronakrisen har Ellemann-Jensen varit väldigt teknokratisk. Han har varit kritisk mot processen, men inte mot besluten. Det har gjort honom osynlig och hela coronakrisen har haft en enorm påverkan. För många av Venstres väljare vill rösta på ett parti som framstår som ett regeringsparti, säger Kasper Møller Hansen.