I fyra års tid har oenigheten varit stor när medlemsländerna i EU diskuterat flyktingar och migration. Rop på hårdare tag har blandats med vädjanden om öppenhet. Stämningen mellan medlemsländerna har stundtals fått smockan att hänga i luften.
Nog nu, tycker EU-kommissionen och är tydligt ute efter enighet i sin nya "asyl- och migrationspakt".
– Vi presenterar en kompromiss, en landningsbana, som är till för att kunna enas om en överenskommelse. Alla våra medlemsstater står inför olika utmaningar och ingens oro är mer eller mindre befogad än någon annans, säger viceordföranden Margaritis Schinas på en presskonferens i Bryssel.
Alla får välja
Kompromissen ska nås genom att slipa bort den största stötestenen i de gamla förslagen: tanken att alla EU-länder måste ta emot flyktingar som kommit till ett annat EU-land, om det landet fått en våg av nyanlända som det inte klarar på egen hand.
I stället ges nu en möjlighet att välja. Antingen tar man emot flyktingar eller så väljer man att hjälpa till med att skicka hem migranter i landet som inte ansetts ha asylskäl.
– Det går också att hjälpa ett land under press med andra saker, som att bygga mottagandekapacitet eller hjälpa till i relation till tredje land, men det får inte ta för stor del, säger inrikeskommissionären Ylva Johansson på en pressträff med svenska och finländska journalister.
Att inte välja alls är dock inget alternativ.
– Det handlar inte om att länderna ska vara solidariska, utan hur, säger kommissionsordföranden Ursula von der Leyen i en kommentar till pakten.
Snabb process
Stort fokus ligger på hemskickandet av migranter. Fler ska förmås att lämna EU.
– Vi måste vara tydliga och säga: "har du fått nej? Tyvärr, då kan du inte stanna i EU. Då måste du åka hem", säger Johansson.
En klar signal ska ges redan vid EU:s yttre gränser. När flyktingar eller migranter anländer ska de nu inom fem dagar registreras med fingeravtryck och utsättas för en identitets-, hälso- och säkerhetskontroll.
Sedan fördelas de nyanlända i två "filer": en vanlig och en snabbvariant, där den sistnämnda hanterar inkomna från länder som sällan har asylskäl i EU. Alla ska visserligen få sina ansökningar prövade ordentligt, men med uppdelningen hoppas man ändå kunna skynda på processen för dem som i slutändan inte får stanna.
– Vi vill få de besluten så fort som möjligt, säger Johansson.
"Stänger hålen"
Själva asylhanteringen ska sedan göras precis som tidigare främst i det land i EU dit den asylsökande kommit. Att ta sig vidare någon annanstans ska inte tillåtas.
– Jag stänger alla de hålen, lovar Johansson.
Fler undantag ska dock göras. För tillfället kan en asylsökande skickas vidare för att få sin sak prövad i ett annat land om han eller hon har sin respektive där. Nu utökas det till att gälla även syskon. Familjer som bildats under flykt ska också få hålla ihop i processen.
I förslagen ingår även bland annat ett förbud mot att kriminalisera frivilliga räddningsinsatser samt ökad övervakning för att undvika "pushbacks" – att flyende trycks tillbaka utan att få sin sak prövad.
Vad som däremot inte ingår är något "volymmål" på hur många asylsökande som EU ska ta emot.
– Asylrätten är inte förenlig med att sätta ett tak för antal asylsökande, fastslår Ylva Johansson, som är lika kategoriskt emot tanken på asylläger utanför EU.
– Det blir ingenting sådant!
Tuff diskussion
Förslaget ska nu i vanlig ordning behandlas parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna. Debatten och diskussionen lär bli både het och lång.
Ylva Johansson är ändå hoppfull.
– Jag är faktiskt optimist, men inte sjutton blir det lätt. Jag tror att det viktiga här är att inte dramatisera migrationsfrågan. Det handlar om att vara pragmatisk och försöka lösa de problem vi har, säger inrikeskommissionären.