Tvära kast i frågan om nya val. Påstådda samtal med Angela Merkel som aldrig ägt rum. Den hårt trängde belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko har de senaste dagarna gett ett något oredigt intryck.
– I går ringde Merkel och sade "jag vill prata", sade Lukasjenko enligt ett telegram publicerat av ryska Interfax i måndags.
Kort därpå gick regeringen i Berlin ut med en dementi – något sådant samtal mellan de två ledarna hade aldrig ägt rum.
Samma dag gav Lukasjenko diametralt motsatta besked om ett eventuellt nyval.
– Om ni inte dödar mig så blir det inget nytt val, sade han till buande demonstranter på en fabrik i Minsk – för att kort därpå öppna för nya val, om vissa ändringar i grundlagen görs.
"Påminner om Ceausescu"
– Han påminner om (Rumäniens dåvarande diktator) Ceausescu 1989. Det är samma förvirring. Jag tror att han är helt ute, han har helt tappat koncepterna, och det måste finnas någon i hans närmaste omgivning som inser det, säger Kristian Gerner, professor emeritus i historia med fokus på Östeuropa vid Lunds universitet.
Enligt Gerner lever Lukasjenko kvar i det han beskriver som "den gamla kommunistiska traditionen att hålla tal för framtvingade massor som applåderar och jublar".
– Och när de inte gör det, så blir man förvirrad och förstår inte händelseförloppet. Min uppfattning är att han trott att han har varit aktad, och inte begriper att han inte är det, säger han.
"Skjuter från höften"
De märkliga och motstridiga utspelen från presidenten hänger ihop med avsaknaden av en handlingsplan från Lukasjenkos sida, tror Gerner.
– Han skjuter från höften. Han har ingen strategi, inte ens någon taktik. Han har utgått från att det ska vara som vanligt, att det viktiga inte är vilka som röstar utan vilka som räknar rösterna, och om människor inte böjer sig för honom vet han inte vad han ska göra.
Även Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), drar paralleller till Rumänien 1989, och tror att Lukasjenko är "oerhört pressad".
– Med så stora protester och så stor uthållighet bland demonstranterna måste något han inte haft en aning om gått upp för honom. Han hade sitt Ceausescu-ögonblick på fabriken i går där han blev utbuad av arbetarna och lämnade i vredesmod, säger han.
Kristian Gerner spår nu slutet för den kvartssekellånga Lukasjenko-eran.
– Det är en ny generation som vuxit upp under hans 26-åriga tid vid makten. De är informerade och kunniga. Det måste till mycket repression för att hålla tillbaka det här, säger han.