Det råder turbulens och förvirring i den amerikanska valrörelsen, sedan landets debattkommission beslutat att nästa veckas debatt mellan Republikanernas Donald Trump och Demokraternas Joe Biden skulle hållas i ett format med kandidaterna på olika platser, då presidenten insjuknat i covid-19.

– Jag kommer inte att slösa min tid på en virtuell debatt, slog presidenten snabbt fast i en intervju med Fox News.

Det fick i sin tur Joe Bidens kampanj att dra nytta av situationen, och tv-nätverket ABC kunde strax därefter meddela att Joe Biden skulle möta väljarna i en tv-sänd tillställning.

– Det är obegripligt ur ett strategiskt perspektiv för president Trump att inte debattera. För han ligger efter i opinionen, och att inte få en möjlighet att debattera – och det snart – är problematiskt. Han har betett sig irrationellt de senaste dagarna, så han kanske ändrar sig, säger Kim Fridkin, professor i statsvetenskap vid Arizona State University.

Kan få betydelse

Framför allt lär Trump inte se med blida ögon på att Biden ensam får möjligheten att stjäla rampljuset.

– Trump behöver debatten mer än vad Biden behöver, säger Fridkin.

Hon anser att presidentkandidatsdebatter kan få betydelse, speciellt om en av kandidaterna presterar bättre, och framför allt medierapporteringen tecknar en av duellanterna som segrare, och nämner en berömd debatt från 1976 mellan Gerald Ford och Jimmy Carter.

– Ford hade gått framåt i opinionen, men därefter föll han. Så det kan vara viktigt, men är inte alltid det, säger hon.

TT: Vad händer om en kandidat inte vill debattera?

– Det hände exempelvis 1980, då Jimmy Carter under sin omvalskampanj mot Reagan inte ville delta för att han inte ville att den tredje kandidaten, John B Anderson, skulle delta. Det har hänt tidigare, men det är vanligtvis inte den personen som ligger efter i opinionen. Ingen kan tvinga Trump att delta, men det borde ligga i hans intresse att göra, säger Kim Fridkin, och fortsätter:

– Jag skulle inte bli förvånad om det nås en kompromiss, för det ligger också i landets intresse att se båda kandidaterna debattera.

Har hänt tidigare

Skulle det bli en debatt där kandidaterna inte möts på samma scen vore det inte heller första gången, eftersom en tv-sänd variant hölls redan 1960 mellan Kennedy och Nixon, som befann sig i olika delar av landet, och moderatorn på en tredje plats.

– Och i det här landet har vi gjort det mesta virtuellt de senaste månaderna, så för de flesta så känns det inte så ovanligt. Men det skulle antagligen hamra in det faktum att vi är i en pandemi, så det kanske spelar in i Trumps beslut också, säger hon och tillägger att Trump skulle tvingas ändra strategi om en moderator kan stänga av hans mikrofon.

Trumps kampanj föreslog att ena debatten skulle skjutas upp till den 29 oktober, bara dagar innan valet den 3 november, vilket Bidens kampanj avslog. Fridkin tror inte att Biden vill riskera en debatt så nära valet.

– Antagligen skjuts nästa veckas debatt upp till den nästkommande veckan, då den tredje debatten skulle ha varit. Och så har vi bara två debatter, säger Fridkin.

Det innebär i så fall antagligen ett format där väljare får ställa frågor, vilket kan påverka dynamiken en del.

– Det blir intressant att se hur kandidaterna klarar det. Joe Biden borde klara det bättre, för en av hans styrkor är förmågan att få kontakt med väljarna. Fast Trump kanske inte kan vara lika aggressiv, så han skulle kanske göra bättre i från sig, för det gick inte så bra när han var aggressiv i den förra debatten, avslutar Kim Fridkin.

Rättad: I en tidigare version fick president Ford fel förnamn.