Experter: Polska valet viktigaste sedan 1989

Ett närmande till EU – eller fortsatta steg i auktoritär riktning? Helgens drabbning mellan liberale Warszawaborgmästaren Rafal Trzaskowski och nationalkonservative presidenten Andrzej Duda tros bli en strid på kniven. Söndagens presidentval i Polen beskrivs av flera experter som det mest avgörande sedan parlamentsvalet 1989.

Warszwaborgmästaren Rafal Trzaskowski, som utmanar Andrzej Duda om presidentmakten i Polen. Arkivbild.

Warszwaborgmästaren Rafal Trzaskowski, som utmanar Andrzej Duda om presidentmakten i Polen. Arkivbild.

Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Politik2020-07-11 17:00

Första omgången i det polska presidentvalet hölls den 28 juni, efter att ha skjutits upp på grund av coronapandemin. Den sittande presidenten Andrzej Duda, med nära band till regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS), gick segrande ur striden men lyckades inte samla den majoritet som skulle ha krävts för att slippa en andra valomgång.

På söndag möter han utmanaren Rafal Trzaskowski från mittenpartiet Medborgarplattformen (PO). Trzaskowski är borgmästare i huvudstaden Warszawa och ligger sida vid sida med Duda i flera opinionsmätningar.

Viktigt vägval

Valet blir det viktigaste sedan det banbrytande parlamentsvalet 1989, det första fria i Polen, och ofta betraktat som en startpunkt för kommunismens fall i Östeuropa. Beskrivningen har återkommit inför polska val med jämna mellanrum genom åren. Nu är den befogad, enligt Polenexperten Peter Johnsson, som bevakat polsk politik i årtionden.

– Valet kommer förmodligen att avgöra Polens utveckling för lång tid framöver. Skulle Duda vinna kommer vi att se en skärpt centralisering av ekonomin, nya attacker på oberoende medier och en fortsatt utveckling mot en auktoritär stat. Skulle Trzaskowski vinna så kommer Lag och rättvisas möjligheter att styra vidare så som man gjort inte bara försvagas, utan kanske elimineras, säger han.

Söndagens val är således ett vägval. Det står mellan fortsatt socialkonservativ politik och fjärmande från EU och ett europeiskt närmande och återupprättande av rättsstatens institutioner, som kritiker anser har nedmonterats av PIS-regeringen.

Splittrat land

Konfliktlinjerna mellan stad och landsbygd, unga och äldre känns igen från många andra länder men är extra tydliga i Polen, som under PIS tid vid makten blivit ett allt mer splittrat land. PIS-anhängarna är glada över pensionssatsningar och höjda barnbidrag, medan motståndarlägret med förskräckelse sett hur Duda gått till attack mot hbtq-rörelsen, som han anser är värre än kommunismen.

– Konflikten handlar om huruvida Polen åter ska bli en fullvärdig demokrati, eller fortsätta i ytterligare auktoritär riktning. En annan konflikt kopplad till detta är naturligtvis förhållandet till EU, där Polen i dag är satt på undantag. Trzaskowski har relativt stor europeisk erfarenhet och skulle som president försöka återupprätta bättre kontakt med kommissionen i Bryssel och återskapa Polens anseende inom EU, säger Johnsson.

I Polen råder parlamentarism, och presidentval tillmäts normalt sett inte samma tyngd som parlamentsval. Trots det har presidenten mer att säga till om än i exempelvis Tyskland, där presidentposten i princip bara är ceremoniell.

Har vetorätt

Duda står nära PIS och har under sin första mandatperiod haft för vana att godkänna lagar utan någon större inblandning, vilket gör att en seger för Trzaskowski skulle ställa till det rejält för regeringen, enligt Agnieszka Lada, doktor i statsvetenskap och vice direktör för Tyska Poleninstitutet.

– Presidenten har vetorätt och måste skriva under alla lagar som parlamentet godkänner, men kan också skicka tillbaka lagar till sejmen. Då måste tre femtedelar av ledamöterna rösta för lagen för att den ska gå igenom, och den majoriteten har inte regeringen, säger hon.

TT: Kommer nästa president att lyckas överbrygga splittringen i det polska samhället?

– Tyvärr tror jag inte det. Trzaskowski har intagit en försonande linje under valrörelsen, men har nog små chanser att ena landet. Och om Duda vinner ser det rätt mörkt ut på den punkten.

Aggressiv agitation

Johnsson delar Ladas analys.

– Tittar man på Dudas aggressiva agitation under valrörelsen finns det inget som tyder på att han kommer att överge den linje PIS och framför allt (partiledaren) Kaczynski har slagit in på, nämligen att dela upp Polens befolkning i bra och dåliga medborgare. Trzaskowski har drivit en konciliant linje, men i vilken utsträckning han skulle lyckas är svårt att säga, säger han.

Utgången kan bli oviss in i det sista. Enligt de flesta mätningar skiljer bara någon enstaka procentenhet mellan de två kandidaterna, och Agnieszka Lada tror att marginalen kan bli så liten som några tusentals röster.

Fakta: Andrzej Duda

48-årig jurist, som sedan 2015 är Polens president. Står nära det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS).

Duda är född i Kraków och har en examen i juridik från Jagellonska universitetet. Då PIS kom till makten första gången 2005 utsågs han till vice justitieminister, och 2008 började han arbeta i den dåvarande presidenten Lech Kaczynskis (PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynskis avlidne tvillingbror) stab.

Valdes in i sejmen 2011 och tog plats i Europaparlamentet 2014. För en bredare allmänhet blev Duda bekant först då Jaroslaw Kaczynski utsåg honom till partiets kandidat inför presidentvalet i maj 2015, som han gick segrande ur. Sedan dess har han gjort sig känd för att utan invändningar vinka igenom de flesta av de lagar som klubbats av den PIS-kontrollerade sejmen.

Duda har propagerat för en skärpning av Polens abortlagar, som redan är bland de hårdaste i Europa. Han har också liknat "hbtq-ideologi" vid kommunism. Han har samtidigt vunnit popularitet för de PIS-satsningar på barnbidrag och sänkt pensionsålder som genomförts under hans tid vid makten.

Utrikespolitiskt har presidenten aktivt försökt stärka landets relation till Nato och USA. I juni besökte han Donald Trump i Vita huset, som första utländska ledare sedan coronapandemin började.

Källa: AFP


Fakta: Rafal Trzaskowski

48-årig doktor i statsvetenskap, som utmanar Andrzej Duda om presidentposten. Borgmästare i Warszawa. Tillhör liberalkonservativa oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO).

Trzaskowski växte upp i den polska huvudstaden, som son till den välkände jazzpionjären Andrzej Trzaskowski. Inledde sin politiska karriär som volontär 1989, året då Berlinmuren revs och Polen höll sitt första fria parlamentsval, som ofta ses som en startpunkt för kommunismens fall.

Doktorerat om EU:s institutioner vid Warszawas universitet. Även studerat i Oxford, Paris och på College of Europe utanför Warszawa. Talar engelska, franska, italienska, ryska och spanska.

Tog 2009 plats som ledamot i Europaparlamentet. 2013 blev han teknikminister och senare vice utrikesminister i dåvarande premiärministern Donald Tusks (senare ordförande för Europeiska rådet) regering.

Valdes 2018 till borgmästare i Warszawa. Kritiker anser att han inte har gjort tillräckligt mycket under sin tid vid makten, medan anhängare hyllar hans liberala syn i hbtq-frågor. Trzaskowski stödjer bland annat partnerskap för samkönade par, något som för närvarande är förbjudet i det katolskt präglade Polen.

Har under valrörelsen uppmärksammats i polsk public service-tv för att ha lyft frågan om kompensation till judar vars familjer fick tillgångar konfiskerade under andra världskriget och Förintelsen. Polen är det enda EU-land som inte lagstiftat om detta, men PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynski har sagt att Trzaskowskis hållning är ett tecken på att han vare sig har "polsk själ eller polskt hjärta".

Källor: AFP, Reuters


Fakta: Polen

Polen är en republik med omkring 38 miljoner invånare. Huvudstaden Warszawa har knappt 2 miljoner invånare.

Landet har delats vid flera tillfällen och under andra världskriget dog sex miljoner polacker, varav hälften av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt, en period som höll i sig fram till 1989.

I dag är Polen medlem av både EU och försvarsalliansen Nato. Den ekonomiska utvecklingen har varit god de senaste decennierna och polackernas levnadsstandard ligger på cirka 65 procent av EU-genomsnittet.

Två politiska partier har dominerat efter millennieskiftet: nationalkonservativa Lag och rättvisa (PIS) och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO).

Den polske presidenten har vissa befogenheter – bland annat ett övergripande ansvar för utrikes- och försvarspolitiken och vetorätt mot lagförslag – men det är premiärministern som har den största makten.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!