Opinionsanalytikern Nate Silvers sajt Five Thirty Eight har släppt sin ansedda valprognos. Och det är en tydlig – om än försiktig – bild som målas upp 80 dagar inför valet: Donald Trump ser ut att behöva ta sig upp för en rejäl opinionsmässig uppförsbacke för att kunna säkra en andra mandatperiod som USA:s president.
Med majoritet i traditionella vågmästarstater som Florida och Pennsylvania, potentiellt även i de republikanska fästena Georgia och Texas, skulle Joe Biden kunna vinna en jordskredsseger om valet ägde rum i dag.
Men det finns många faktorer att ta hänsyn till, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– En sittande president har alltid en viss fördel. Historiskt sett har det bara hänt fem gånger att den sittande inte väljs om. Men den här mätningen är ett väldigt bra redskap när man funderar på chanserna för att vinna i de olika delstaterna, säger han.
Tredjedels chans
Five Thirty Eights mätning simulerar valet 40 000 gånger och tar hänsyn till att det inte är den nationella rösten som avgör valet – utan antalet delstater som ett parti lyckas lägga under sig. Efter förra presidentvalet fick sajten utstå skarp kritik, då man precis som nu beräknade utmanaren Hillary Clintons chans att vinna till strax över 70 procent.
Årets mätning är mer försiktig än tidigare års, men Henrik Ekengren Oscarsson ser den ändå som den i nuläget bästa uppskattningen kring valets utgång.
– Det handlar om extremt stora mängder data. Som det ser ut nu har Trump nästan en tredjedels chans att vinna, vilket låter lite men är ungefär samma sannolikhet som vi såg inför valet 2016.
Ekengren Oscarsson jämför det med ett tärningskast: om man slår en tärning och tänker att Trump blir återvald vid en etta eller tvåa, vilket statistiskt händer en gång på tre, så ser chanserna relativt goda ut. Men borde inte en väljarröst vara mindre slumpmässig än ett tärningskast?
– Så som det amerikanska valsystemet ser ut, och i och med att det är jämnt på sina håll, kan även väldigt små kampanjeffekter i till exempel Florida eller Wisconsin göra att nyckelstater ändrar position.
Pandemin påverkar
Dessutom är dagens samhälleliga och ekonomiska läge betydligt mer osäkert än vid de flesta tidigare presidentval i landet, säger Ekengren Oscarsson.
I och med pandemin ändras hela kampanjdynamiken, det som utgör kärnan för en amerikansk valrörelse: fullsatta arenor, kampanjmedarbetare som knackar dörr, som skakar hand med vanligt folk på gator och torg.
– Ingen har någon som helst aning om hur den virtuella valkampanjen kommer att verka. Pandemin och dagens ekonomi ställer till det, inte minst makroekonomiska indikatorer som sysselsättning, tillväxt, hur det ser ut i amerikanska plånböcker. Ingen vet hur den ekonomiska situationen kommer att se ut om 80 dagar.
– Det är nästan lika sannolikt att det blir en jordskredsseger för Biden som att Trump vinner knappt, precis som 2016.
Trump oberäknelig
Partirörligheten är betydligt mindre i USA än i exempelvis Sverige. Sedan 2016 beräknas under 10 procent av väljarna ha bytt sida. Vad som kommer att spela roll framöver är framför allt hur partierna jobbar med mobilisering – att få folk att faktiskt gå och rösta.
– Det är extremt viktigt för Demokraterna att väcka entusiasm hos grupper som är mer svårlockade till valurnorna, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
En ytterligare osäkerhetsfaktor utgörs av president Trump själv, säger han.
– Hans stil gör det hela ännu mer oberäkneligt – ingen vet vad han ska säga eller göra. Han är väldigt skicklig på avledande manövrar och på att försöka demoralisera motståndaren, se till att de ifrågasätts och hamnar i dålig dager, vilket kan få människor att avstå från att rösta.