Federal polis dras tillbaka från Portland

De federala styrkor som skickats ut för att lugna ner antirasismprotester i amerikanska Portland ska gradvis dras tillbaka. I utbyte ska delstaten Oregon förstärka sin närvaro i staden.

Antirasismprotesterna i Seattle har pågått i flera veckor. Arkivbild.

Antirasismprotesterna i Seattle har pågått i flera veckor. Arkivbild.

Foto: Elaine Thompson

Politik2020-07-29 07:30

Varken Portland, delstaten Oregon eller demonstranterna har velat ha dem där. Nu har en överenskommelse slutits om att de federala styrkorna, med början på torsdagen, gradvis ska dras tillbaka från staden.

"De har betett sig som en ockupationsstyrka och fört med sig våld", skriver Oregons guvernör Kate Brown på Twitter.

I utbyte mot att de federala poliserna lämnar har dock delstaten avkrävts löften om att förstärka sin egen polisnärvaro.

"Den planen inkluderar en stabil närvaro av delstatspolis i centrala Portland", säger Chad Wolf, minister för inrikes säkerhet, i ett uttalande.

15 minuter – 500 dollar

Delstatspolisen ska bland annat ta över bevakningen av federala byggnader.

I nuläget omgärdas den statliga domstolsbyggnaden i Portland av ett stängsel som de federala styrkorna rest. Något som inte ses med blida ögon från lokalt politiskt håll eftersom den tillfälliga barriären blockerar en gata.

För NBC News förklarar den demokratiska lokalpolitikern Chloe Eudaly att Portland svarar med att bötfälla USA:s regering – 500 dollar för varje kvart som staketet står kvar.

– I går var notan som den federala regeringen är skyldig oss uppe i 192 000 dollar, och den växer. Vi tänker driva in, säger hon.

Har lämnat Seattle

Även de federala styrkorna i Seattle, ett par timmars bilfärd norrut, har dragits tillbaka. President Donald Trump har hävdat att insatserna varit nödvändiga för att motverka "anarki" i städer där Black lives matter-protester kantats av våld. Seattles borgmästare, demokraten Jenny Durkan, tillhör dock de som anser att utplaceringen av styrkorna varit olaglig och tvärt om spätt på oroligheterna.

Under onsdagen meddelade USA:s justitieminister William Barr också att federal polis skickas till tre nya städer – Cleveland, Detroit och Milwaukee – för att bekämpa en "oroande ökning av våldsbrott, särskilt mord". Den insatsen är dock skild från insatserna mot proteströrelsen.

Fakta: Black lives matter-rörelsen

I februari 2012 sköts den obeväpnade svarte 17-åringen Trayvon Martin ihjäl i Florida av en vit frivillig områdesvakt. Dödsskjutningen väckte ursinne och parallellt med att stora antirasistiska demonstrationer intog gatorna började en hashtag – #blacklivesmatter – florera i sociala medier. Sedan dess har initiativet vuxit och blivit en global, decentraliserad proteströrelse.

Black lives matter-rörelsen har fått bränsle av flera uppmärksammade fall där poliser har använt dödligt våld mot obeväpnade svarta personer.

Måndagen den 25 maj dog 46-årige George Floyd under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota. Floyd var obeväpnad när han greps, misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar på ett matställe.

Under ingripandet satt en vit polisman med knäet mot Floyds hals i närmare nio minuter. Händelsen filmades av en privatperson och på inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vädjar om hjälp och säger "snälla, jag kan inte andas" innan han blir livlös.

Filmen spreds snabbt i USA och väckte fördömanden och avsky. Ett par dagar efter Floyds död började protester mot polisvåd organiseras i Minneapolis. Demonstrationerna spreds först till andra amerikanska städer, därefter till resten av världen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!