– Det är klart att jag tänkte att om regeringen skulle förlora omröstningen, kan den då ta beslut som kan behövas i processen, säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto i en intervju med en grupp svenska journalister på utrikesministeriet i Helsingfors.
Då har han just mött utrikesutskottet i Finlands riksdag för att svara på frågor om varför det som skulle bli en så snabb process för Natomedlemskap har stött på problem direkt i form av Turkiet, ett av Natos 30 medlemsländer.
Sveriges och Finlands ansökningar blockeras av landet vars president Recep Tayyip Erdogan hävdar att de två länderna är för mjuka mot kurdisk terrorism. Han är också kritisk mot att Sverige och Finland inte exporterar vapen till Turkiet.
Men kritiken mot Sverige tycks vara större och mer högljudd.
Släppa Sverige
Utrikesutskottets ordförande Jussi Halla-Aho har lyft tanken att Finland kan gå före till Nato på egen hand om det skulle krävas. En profilerad forskare vid landets utrikespolitiska institut var kritisk när president Sauli Niinistö sa att Sveriges sak är vår, och att det inte i något läge skulle bli tal om att hänga av Sverige.
— Den ene ledamoten efter den andra tog spontant till orda och sa att vi ska gå hand i hand, vi ska inte dela på oss och inte låta någon annan göra det heller, säger Haavisto om sitt möte med utskottet.
Han säger att Jussi Halla-Aho, som var frånvarande, inte representerar majoriteten i utskottet.
Det skulle vara en bjudning till Turkiet, och ytterst till Ryssland, om Finland och Sverige hamnade på olika spår, menar en annan insatt aktör i den finländska politiken. Turkiet skulle få belägg för att de kan kräva saker och få igenom det, och Ryssland kunde peka på splittring i Nato.
Och det vore inte i Finlands intresse att släppa Sverige heller, rent strategiskt och försvarsmässigt. Det skulle bli en helt annan sak då att ordna försvaret av Finland.
Svårt förstå
Personen säger sig vara övertygad om att de två länderna kommer att gå vidare tillsammans.
Samtidigt har personen svårt att förstå varför oppositionen i Sverige gick fram med en misstroendeomröstning kort efter Natobeslutet. Varför väntade man inte in valet för en chans att byta minister och regering?
Men Sverige och Finland ligger, trots de svenska inrikespolitiska turerna, på för att träda in i Nato. Natos generalsekretariat ska hålla i mötena mellan de båda länderna och Turkiet i fortsättningen, efter ett första mellan de tre länderna som just inte gav något. Ett möte är inplanerat till måndagen i Bryssel, enligt uppgift till TT från Natokällor.
Ha tålamod
Pekka Haavisto och flera andra som TT träffar i Helsingfors understryker att det gäller att ha tålamod, det kan ta tid. Han vågar inte sia om ett beslut om att inleda förhandlingar om medlemskap kan tas på Natotoppmötet i Madrid 29-30 juni.
– Klockan tickar och Natoländerna har också andra ämnen på agendan i Madrid, säger han och nämner Ukraina och det nya strategiska konceptet för Nato.
Finland och Sverige har samarbetat tätt och koordinerat med varandra under de olika stegen mot Natobeslut under våren, även om man ibland hamnade lite i otakt. Finland har ofta legat lite före och har en annan historia, med Ryssland som granne. En snabbt växande, aldrig tidigare skådad Natopositiv opinion bland finländarna drev på.
Den svenska regeringen har en flitigt använd talepunkt om att allt förändrades i och med den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari.
Kort efter det, minns Pekka Haavisto, gjorde hans svenska kollega Ann Linde klart att "om ni är så oroade så borde nog vi också vara det."
– Jag är mycket glad över att vi har gått hand i hand under våren.