FN-chef: SkrÀckatmosfÀr i Belarus

FN:s mÀnniskorÀttschef Michelle Bachelet varnar för att den redan allvarliga situationen för mÀnskliga rÀttigheter i Belarus hÄller pÄ förvÀrras.

FN:s mÀnniskorÀttschef Michelle Bachelet. Arkivbild.

FN:s mÀnniskorÀttschef Michelle Bachelet. Arkivbild.

Foto: Martial Trezzini/AP/TT

Politik2021-02-25 18:47

– Jag oroas av en ökad utsatthet för journalister och mĂ€nniskorĂ€ttsförsvarare, sĂ€ger hon i ett möte med FN:s mĂ€nniskorĂ€ttsrĂ„d dĂ€r en rapport om situationen i Belarus lagts fram.

Inför och efter det utdömda valet i Belarus i augusti, som president Aleksandr Lukasjenko pÄstÄr sig ha vunnit, har landets oppositionsledare fÀngslats eller tvingats i exil. Hundratusentals belarusier har gÄtt ut pÄ gatorna i protester av aldrig tidigare skÄdad omfattning.

Tusentals demonstranter har frihetsberövats.

Politiska brott

Enligt Bachelet hade fram till den 9 februari totalt 246 personer dömts till fÀngelse för pÄstÄdda politiska brott.

I rapporten, som tÀcker perioden maj till den 20 december, beskrivs godtyckliga gripanden, hundratals anklagelser om tortyr samt hot och trakasserier mot journalister, aktivister och oppositionella.

– Alla dessa krĂ€nkningar, som begĂ„tts under straffrihet, har skapat en skrĂ€ckatmosfĂ€r, sĂ€ger Bachelet.

Belarusiska myndigheter som besvarat rapporten uppger att rĂ€ttsmyndigheter har fĂ„tt in 4 644 klagomĂ„l om vĂ„ld och att drygt 1 050 av de anmĂ€lningarna har avfĂ€rdats.

– Vad vi förstĂ„r har inte ett enda av de hundratals klagomĂ„l som gĂ€ller tortyr och misshandel . . . lett till att en utredning inletts, konstaterar Bachelet.

StraffskÀrpning

Hon ser sÀrskild anledning till oro nÀr det gÀller de förberedelser som nu pÄgÄr i Belarus i syfte att Àndra lagstiftningen sÄ att straffen han skÀrpas för deltagande i fredliga demonstrationer.

Hon uppmanar regimen att slÀppa alla som demonstrerat fredligt.

Den belarusiske FN-ambassadören Juri Ambrazevitj avfÀrdar rapporten som "mycket subjektiv".

– Belarus regering anser inte att den hĂ€r rapporten förtjĂ€nar att uppmĂ€rksammas, sĂ€ger han via videolĂ€nk pĂ„ mötet.

EU förlÀngde pÄ torsdagen sanktionerna mot 88 personer knutna till den belarusiska regimen, dÀribland Lukasjenko och hans son, i ytterligare ett Är. Unionen övervÀger ocksÄ ytterligare sanktioner med anledning av myndigheternas behandling av oppositionella.

Fakta: Lukasjenkos Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritÀra regering.

Parlamentet har ytterst begrÀnsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rÀtt att utfÀrda dekret, det vill sÀga ett slags lagar som inte mÄste godkÀnnas av parlamentet.

PÄ olika formella grunder underkÀnns regelmÀssigt regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkÀnts av valmyndigheten fÄr hÄlla valmöten.

MotstÄndet mot Lukasjenko har under lÄnga tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka Àr starkt beskuren. MÄnga politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet förra Äret lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd Àn pÄ lÀnge, Àven om oppositionen fortsatt verkar under mycket svÄra förhÄllanden.

Efter presidentvalet den 9 augusti – dĂ„ Lukasjenko utropade sig till segrare och hĂ€vdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skĂ„dats sedan Sovjetunionens upplösning.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

KĂ€lla: Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!