FN:s säkerhetsråd möts om Belarus

FN:s säkerhetsråd möts på onsdag för att diskutera utvecklingen i Belarus sedan ett passagerarflygplan tvingats ned för att gripa den regimkritiske journalisten Roman Protasevitj. Flygbolag efter flygbolag meddelar att de följer EU:s uppmaning att undvika Belarus luftrum.

FN:s högkvarter i New York. Arkivbild.

FN:s högkvarter i New York. Arkivbild.

Foto: Frank Franklin II/AP/TT

Politik2021-05-25 22:09

På onsdag håller FN:s säkerhetsråd ett informellt möte bakom stängda dörrar för att diskutera utvecklingen i Belarus, uppger diplomatkällor till AFP.

Diplomaterna säger att det inte är troligt att säkerhetsrådet kommer att komma överens om ett gemensamt uttalande, och att Ryssland som har en permanent plats i rådet troligtvis kommer att motsätta sig det.

Det var i söndags som belarusiska myndigheter tvingade ett Ryanairplan, som var på väg mellan Grekland och Litauen, att landa i Minsk. Med på planet fanns den belarusiska journalisten och aktivisten Roman Protasevitj och hans flickvän, juridikstudenten Sofia Sapega, som båda greps.

Sapega är rysk medborgare och Rysslands utrikesminister har sagt att hon ska friges – om hon inte brutit mot några lagar. På tisdagen meddelade Ryssland att hon fortfarande hålls frihetsberövad för misstankar om brott i samband med förra årets protester mot regimen.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja uppmanar USA och G7-länderna att ta i med hårdhandskarna. Hon twittrar att hon, i ett samtal med Bidens nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, uppmanat USA att "isolera regimen och pressa den genom sanktioner".

Enigt fördömande

Samtidigt slår hon fast att Protasevitj just nu med all sannolikhet går samma öde till mötes som många andra oppositionella i Belarus.

– Det råder inget tvivel om att Roman blir torterad i fängelset, säger hon, enligt AFP.

EU-ledarna var under det pågående toppmötet i Bryssel eniga i sitt fördömande av Belarus.

De kräver att Protasevitj och Sapega släpps omedelbart och manar internationella flygorganisationen ICAO att "skyndsamt utreda den här unika och oacceptabla incidenten". Dessutom ska "riktade ekonomiska sanktioner" mot Belarus och enskilda belarusier tas fram.

Sveriges utrikesminister Ann Linde säger i en skriftlig kommentar till TT att nedtvingandet av flygplanet var "både farligt och hänsynslöst".

"Sverige kommer att tillsammans med våra europeiska partners arbeta för att kraftfulla sanktioner antas som ett svar på detta exempellösa agerande. Belarus agerande kommer att få konsekvenser", säger Linde.

Uttalandet följer på det att Belarus ambassadör kallats upp till UD med anledning av söndagens händelser.

Dirigerar om flygningar

Air France, Finnair och Singapore Airlines är de senaste bolagen som meddelar att de ställer in eller dirigerar om flygningar med rutter över Belarus. Detta sedan EU under måndagen bad alla EU-flygbolag att undvika flygningar genom belarusiskt luftrum. Belarusiska flygbolag ska inte heller släppas in i EU, varken för att flyga eller landa.

– Vi prioriterar våra kunders och vår personals säkerhet högst, säger en talesperson för Singapore Airlines till AFP.

Bland andra SAS, Lufthansa och Air Baltic meddelade redan i måndags att de börjat följa EU:s rekommendationer.

Även Storbritannien, som nyligen lämnade EU, har gått på unionens linje och instruerat brittiska flyg att sky diktaturens luftrum. Ukraina meddelar att man också beslutat att stoppa flygningar till och från Belarus.

Fakta: Auktoritärt styre

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!