Sadyr Japarov har 80 procents väljarstöd, då 90 procent av rösterna räknats, enligt valkommissionen.
Japarov fritogs från fängelse under tumultartade former i samband med det politiska kaos som utbröt efter ett kritiserat parlamentsval i början av oktober. Enligt honom själv och hans anhängare var anklagelserna som han dömdes för – att ha varit inblandad när en guvernör togs som gisslan – politiskt motiverade.
Oroligheterna efter parlamentsvalet ledde till att premiärminister Kubatbek Boronov lämnade in sin avskedsansökan. Sadyr Japarovs fängelsestraff hävdes efter fritagningen och han blev snabbt tillförordnad ledare för landet. Han avgick dock redan i mitten av november för att kunna ställa upp i presidentvalet.
Mer pengar till vård
Japarovs kritiker befarar att landet kan få ett mer auktoritärt styre i och med hans valseger. Valet handlar nämligen inte bara om vem som ska bli president utan även om presidentens befogenheter, som Japarov vill ska bli större.
Över 80 procent av väljarna sade i samband med presidentvalet ja till en författningsreform som ger presidenten ökad makt på parlamentets bekostnad, enligt valkommissionen.
Jordskredssegern innebär att det inte blir en andra valomgång. Men resultatet väntas bli ifrågasatt av Japarovs motståndare.
"Alla ljuger för oss"
Politisk uppgivenhet präglar delar av väljarkåren.
– Jag röstade mot allihop, för det gör ingen skillnad för vanligt folk vem som styr. Alla ljuger för oss, säger 52-åriga ingenjören Bakyt på valdagen.
Japarov har framställt sig själv som en kompromisslös motståndare till organiserad brottslighet och korruption. Han har även lovat mer pengar till vården, vilket tros ha lett till att stödet för honom har ökat, framför allt på landsbygden.