Georgia redo för "extremt viktigt" senatsval

De amerikanska demokraterna har medvind i Georgia. I januari väntar ett ödesmättat omval som kommer att avgöra maktbalansen i USA:s senat.
–Jag är förväntansfull, säger Crystal Jones från Augusta.

En förväntansfull Crystal Jones med sin mamma Mary Jones i Augusta, Georgia, USA.

En förväntansfull Crystal Jones med sin mamma Mary Jones i Augusta, Georgia, USA.

Foto: Carl Göransson/TT

Politik2020-11-15 07:50

Georgia är i det politiska blickfånget och lär så förbli fram till omvalet om sydstatens två platser i senaten den 5 januari. Om Demokraternas kandidater Raphael Warnock och Jon Ossoff lyckas vinna mot republikanerna Kelly Loeffler och David Perdue blir läget 50–50 i senaten – och i så fall får demokraten Kamala Harris utslagsröst i egenskap av vicepresident.

Representanthuset och senaten är direkt avgörande för presidentens makt och spelutrymme i USA. För att ett lagförslag ska gå igenom måste det antas av bägge kamrar i kongressen. Demokraterna har i nuläget makten i representanthuset medan Republikanerna kontrollerar senaten.

Hos Demokraterna finns anledning till optimism med tanke på att partiet har vind i seglen i delstaten. Från 1996 tog republikanerna hem flest röster i Georgia i sex presidentval i rad, men den sviten bröts i år.

"Kämpade för oss"

Många hyllar den svarta demokraten Stacey Abrams för valframgången.

– Efter att hon förlorade chansen att bli guvernör (2018) gjorde hon det enda rätta. Hon kämpade för oss, för att se till att så många som möjligt röstar, att alla förstår att alla röster räknas, säger socialarbetaren Crystal Jones, som är ute på en shoppingrunda med sin mamma Mary, till TT:s utsände.

De bor i Augusta, Georgias näst största stad med runt 200 000 invånare, precis vid Savannahfloden som utgör gränsen till South Carolina. Staden är mest känd för golftävlingen US Masters och på den politiska kartan är Richmond County, där Augusta ligger, en blå demokratisk fläck där nära 68 procent av väljarna röstade på Joe Biden.

I Georgia som helhet var det desto jämnare och rösträkningen pågår fortfarande även om Biden har utropats som segrare över den sittande presidenten Donald Trump.

"Fundamental"

– Stacey Abrams var fundamental för att demokraterna skulle vinna Georgia. Hon fick många att rösta, personer som nödvändigtvis kanske inte skulle ha gjort det annars. Men den största anledningen var nog att Trump är den han är, säger den demokratiske väljaren Nick.

– Den 5 januari kommer vi att vara redo. Det är ett val som blir extremt viktigt för båda sidor. Vinner demokraterna får de lättare att driva igenom beslut, annars blir det kanske inte slöseri med tid men det kommer bli mycket mer stångande.

På en bänk en bit bort i den nästan 30-gradiga fuktiga höstvärmen utanför ett köpcentrum sitter en annan man, mer än dubbelt så gammal som Nick, och svettas bakom sitt munskydd. Werner Vaughn föddes i Tyskland, förlorade sin far i Stalingrad under andra världskriget och flyttade senare till USA med sin mor. Nu är han på besök från lilla Baxley närmare Atlantkusten.

Werner Vaughn är glad att både landet och delstaten är demokratiskt igen, även om området där han bor (Appling) är republikanskt med bred marginal.

– Jag skäms över att säga det, men Biden fick inte många röster i vårt område. Vi har ett gäng "rednecks" där nere, skrockar han.

– Men det är bra att USA har blivit demokratiskt, det som vi har där uppe (Donald Trump i Vita huset) måste bort. Det är en skam och han kommer att få USA mer och mer utskämt när han säger att han inte tänker ge upp. Det hade varit kul om de satte på honom handbojor och drog ut honom därifrån, i mitt tycke borde de göra det.

"Det är galet"

Men det är inte alla som håller med honom.

– Jag röstade på Trump, säger Laurie som är på väg in i köpcentret med en väninna.

– Det som har hänt är galet. Om de nu hade så många poströster att räkna i presidentvalet så borde de ha gjort det innan och inte efteråt, då hade vi sluppit kaoset. Det är nästan som om valet vore riggat eftersom det dröjde så länge innan vi fick veta något om hur det gått. Det är det som alla ifrågasätter, hävdar hon.

På en punkt är i alla fall alla helt överens:

– Det ska bli intressant att se vad som händer i senatsvalet och vilka som får makten i senaten, säger Laurie.

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC.

Den har två kammare: senaten med 100 senatorer, två från varje delstat, och representanthuset med 435 ledamöter, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.

För att ett lagförslag ska gå igenom måste det antas av bägge kamrar.

Ledamöterna i representanthuset väljs om vartannat år. Senatorerna väljs på sex år, men omkring en tredjedel åt gången, vilket innebär att det hålls nya val vartannat år när mandatperioder går ut.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Det är inte ovanligt att en eller båda kamrar i kongressen kontrolleras av ett annat parti än presidentens. Under Donald Trumps tid i Vita huset hade Republikanerna kontroll över bägge fram till mellanårsvalen 2018, då de tappade makten i representanthuset.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!