Jewett, som är professor vid University of Central Florida, svarar leende med ett dubbelt scenario på nästan varenda fråga TT ställer:
De pågående protesterna mot rasism kan gynna Demokraternas utmanare Joe Biden, som har starkt stöd bland minoriteter. Men de upplopp och plundringar som följd på protesterna i vissa städer kan främja presidenten, som profilerat sig som den som står för lag och ordning.
Och ja, vissa väljare kan dra slutsatsen att Trump är rätt person att leda den ekonomiska återhämtningen när coronapandemin lättar. Men Vita husets kritiserade hantering av covid-19 kan också urholka stödet för presidenten.
– Många kommer nog att titta på ekonomin och de höga dödstalen och säga att det är Trumps fel. Bara här i Florida har över 12 000 människor dött, påpekar Jewett.
– Det kan mycket väl påverka äldre, vita väljare – en grupp som i stor utsträckning stödde Trump för fyra år sedan.
Många olika budskap
Det sistnämnda har Demokraternas Joe Biden tagit fasta på. På lokala tv-kanaler rullar nu reklam där pensionärer som flyttat till Florida för att njuta av en ålderdom i solen klandrar presidenten för dålig pandemihantering och höga dödstal. Kampanjen är riktad mot mellersta Florida, där det bor många äldre så kallade "sunbirds" – solfåglar, personer som bor i södern på vintern.
Men för att ta hem Florida måste en presidentkandidat även leverera budskap som faller i god jord hos delstatens stora minoritetsgrupper, spansktalande och svarta, samt den ansenliga grupp militärer som bor där. Och varje väljargrupp har undergrupper, bland de spansktalande finns exempelvis kubanska amerikaner som brukar rösta mer konservativt än övriga "hispanics".
– En kandidat måste avsätta mycket tid och mycket pengar och göra sin hemläxa för att vinna här. Det gäller att noggrant formulera sina olika budskap, säger Jewett.
– I klarspråk betyder det att Biden måste understryka Trumps otillräckliga virushantering och det stora antalet döda i covid-19. Trump måste tala om ekonomisk återhämtning och lag och ordning.
Hängde på Florida
Varför är då den palm- och träsktäta halvön i sydöst så viktig? Det beror på att Florida är den största vågmästarstaten, med 29 eftertraktade elektorer. I ett presidentval där allt handlar om att komma först till 270 elektorer, och där många delstater redan är "säkra" republikanska eller demokratiska fästen, blir kampen om delstater där det står och väger mellan de politiska partierna desto intensivare.
Floridas invånare har en historia av att byta politisk färg. 1996 såg de till att få demokraten Bill Clinton omvald, vid de två efterföljande valen stödde en majoritet i stället republikanen George W Bush och därefter ställde man sig bakom demokraten Barack Obama under två mandatperioder. År 2000 hängde hela presidentvalet på det jämna resultatet i Florida mellan Bush och demokraten Al Gore. En utdragen tvist gjorde att Bushs seger med 537 röster till slut avgjordes av Högsta domstolen.
– Vi är bra på omräkningar här, säger Jewett torrt.
Stora massmöten?
För fyra år sedan kampanjade både Trump och Demokraternas Hillary Clinton aggressivt i Florida in i det sista. Opinionsmätningar tydde på seger för Clinton men Trump vann med 1,2 procentenheter.
Det är bara aningen mindre än de 1,6 procentenheter som utgör Bidens övertag över Trump i mätningarna just nu. Jewett noterar att båda har en tid av intensiv uppvaktning av Floridaväljare framför sig, något han tror blir svårare för presidenten.
– För fyra år sedan höll Trump många stora massmöten här, både inomhus och utomhus. Det var hans sätt att skapa entusiasm hos väljarbasen. Men jag ser inte att han kan kampanja på samma sätt i år, många väljare är alltför måna om sin hälsa.