Beslutet i Högsta domstolen på torsdagsförmiddagen, lokal tid, är ett bakslag för Donald Trump. Efter en flerårig juridisk strid har nu landets högsta juridiska instans slagit fast att New Yorks distriktsåklagare har rätt att kräva ut uppgifter om presidentens privatekonomi.
Distriktsåklagaren har begärt insyn i Donald Trumps deklarationshistorik sedan 2011, som en del av en utredning kring betalningar gjorda av Michael Cohen, presidentens tidigare personliga advokat, till två kvinnor som påståtts ha haft sexuella relationer med den amerikanske presidenten.
"För 200 år sedan slog en av vår domstols stora jurister fast att ingen medborgare, inte ens presidenten, kategoriskt står över den allmänna skyldigheten att överlämna bevisning när det begärs inom ett straffrättsligt förfarande", skriver rätten i sitt utslag.
Sju av nio domare gick på New Yorks linje.
Ingen immunitet
När Högsta domstolen – via videolänk – behandlade målet i maj argumenterade Trumps advokater för att distriktsåklagaren inte hade rätt att begära ut dokumenten. Presidenten måste ha fullständig immunitet för att effektivt kunna sköta sitt ämbete, annars kan motståndare sätta käppar i hjulen genom att sjösätta ändlösa utredningar, löd resonemanget.
Det är detta argument rätten nu underkänner. Något som innebär att det är fritt fram för New Yorks distriktsåklagare att vända sig till domstol för att få ut dokumenten – men också att Trumps advokater kan bestrida en sådan begäran.
Amerikanska bedömare menar att New Yorks distriktsåklagare med stor sannolikhet kommer att få tillgång till skattedeklarationerna, men att processen kan ta flera månader. Något som innebär att innehållet i dem eventuellt inte kommer till allmänhetens kännedom före USA:s stundande presidentval den 3 november.
Maktbalans i botten
Samtidigt som Högsta domstolen slår fast att åklagarmyndigheten i New York har rätt att ta begära ut dokumenten ogiltigförklarar den en tidigare dom som slog fast att tre demokratiskt kontrollerade kommittéer i kongressen skulle få tillgång till skattedeklarationerna. Den delen av ärendet skickas nu tillbaka till lägre juridisk instans.
Fallet är politiskt laddat och bägge sidor har kallat frågan principiell. Demokratiska partiet menar att målet handlar om kongressens tillsynsmakt gentemot presidentämbetet. Trumps advokater har i sin tur, i en lägre instans, hävdat att rättsvårdande myndigheter inte har rätt att inleda en brottsutredning mot en sittande president ens om denne skjuter någon på öppen gata.
"Politisk förföljelse"
Donald Trump är den förste amerikanske president sedan Richard Nixon på 1970-talet som nekat att offentliggöra sina deklarationer, vilket eldat på spekulationer om eventuella ekonomiska oegentligheter. Såväl politiska motståndare som representanter för rättsväsendet välkomnar nu HD:s utslag.
"Det här en storslagen seger får vår nations rättssystem och dess grundläggande princip att ingen – inte ens en president – står ovanför lagen", skriver New Yorks distriktsåklagare i ett uttalande.
"Dåliga nyheter för president Trump", kommenterar representanthusets talesman Nancy Pelosi.
På Twitter rasar Trump över utslaget.
"Allt det här är bara politisk förföljelse", skriver presidenten.