Abiy Ahmed meddelade i går att militären inleder "slutfasen" i offensiven i Tigray efter att regeringens ultimatum till Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) gått ut. Ultimatumet avvisades av regionens ledare.

Under fredagen tog premiärministern emot tre afrikanska tidigare presidenter– Joaquim Chissano från Moçambique, Ellen Johnson Sirleaf från Liberia och Kgalema Motlanthe från Sydafrika, i Addis Abeba. Mötet var tänkt att "hjälpa till att medla mellan konfliktens parter" i Etiopien, meddelade Sydafrikas president Cyril Ramaphosa tidigare i veckan.

"Konstitutionellt ansvar"

I ett uttalande säger Abiy Ahmed att han uppskattar "denna gest och det ståndaktiga engagemang som detta visar för principen om afrikanska lösningar på afrikanska problem".

Men regeringen har ett "konstitutionellt ansvar att tillämpa rättssäkerheten i regionen och i hela landet", säger han.

Abiy Ahmed har tidigare sagt att han inte kommer att tala med ledarna för TPLF om de inte är besegrade eller ger upp. Enligt honom gjordes många försök att förhandla med TPLF innan militära åtgärder beordrades den 4 november.

Civila kan drabbas

Människorättsorganisationer befarar att civila kan drabbas hårt i offensiven. Enligt FN befinner sig runt 200 hjälparbetare i regionhuvudstaden Mekele.

Tusentals människor tros ha dödats under tre veckors strider i Tigray och över 43 000 människor har flytt över gränsen till Sudan. FN bedömer att 1,1 miljoner etiopier kommer att behöva hjälp som en följd av konflikten.

Enligt UNHCR kan närmare 100 000 eritreanska flyktingar som befinner sig i Tigray få slut på mat redan på måndag om leveranser inte kommer fram.

Etiopiens federala regering har kapat internet och telefon-förbindelser och hindrar människor från att ta sig till och från Tigray, vilket har gjort det svårt att bekräfta uppgifter om vad som händer där. Det är ännu på fredagen oklart om attacken på Mekele börjat, eller hur nära styrkorna befinner sig staden.