När poliserna stegade fram och sade att han skulle följa med dem till stationen gjorde Malets en olustig upptäckt.
– Jag såg att de hade några slags fotografier, men de var inte från övervakningskameror, de var bilder från min profil på sociala medier, säger han till Reuters.
Han förstod snabbt att bilderna erhållits genom att hans ansikte skannats under tiden han vistats i tunnelbanan.
Georgij Malets var på väg till en demonstration till stöd för den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalny, men till sina vänners förtvivlan kom han aldrig fram.
Efter fyra timmars polisförhör släpptes han utan förklaring, och då var demonstrationen sedan länge över.
Skrämmer oppositionella
En anonym källa med insyn i det ryska polisväsendet uppger för den statliga ryska nyhetsbyrån TASS att tekniken som används i tunnelbanan utgår från en databas med bilder på de som misstänks gå på demonstrationer regelbundet.
Människorättsorganisationer som Amnesty har uttryckt en oro för att just ansiktsigenkänning i ökande utsträckning används för att gripa deltagare i demonstrationer och skrämma oppositionella till tystnad.
En oro som nu växer.
Nyligen rapporterade nämligen ryska medier att myndigheterna i Moskva har allokerat motsvarande nära 100 miljoner kronor för att bygga ut nätverket av övervakningskameror med ansiktsigenkänning i tunnelbanesystemet.
Högupplösta bilder
I nuläget finns tiotusentals kameror på plats i stadens tunnelbanesystem och enligt den ryska tidningen Kommersant är drygt 5 000 av dessa till för ansiktsigenkänning.
Och fler ska det bli.
Enligt en offert på regeringens sida för statliga upphandlingar väntas nya kameror på över 85 olika tunnelbanestationer.
Utöver möjlighet att känna igen ansikten ska de nya kamerorna med hjälp av autofokus även kunna ta högupplösta bilder på resenärers ansikten.
Ligger i framkant
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har följt den ryska utvecklingen och berättar att tekniken är raffinerad.
– Ryssland vill hålla sig framme på AI-området men har ett problem då de inte har den mängd data från sociala medier som finns i länder som Kina och USA. Därför har man i stället satsat på att få fram data inom andra områden till exempel röst- och bildigenkänning, och där ligger man långt fram, säger hon.
Hon understryker att tekniken i sig inte är något problem.
– Den springande punkten är att det måste finnas möjlighet att oberoende granska hur sån här data används. En möjlighet som inte finns i dagens Ryssland.
"Vill skapa ordning"
TT: Hur är den allmänna inställningen till den här typen av teknik?
– Många ser positivt på att den finns. Sådan här teknik presenteras med motiveringen att man vill skapa ordning och skydda folk från brottslingar och terrorister. Lagen som möjliggjorde att myndigheter i dag kan blockera visst internetinnehåll motiverades från början med att man ville stoppa pedofiler, och vem kan invända mot det?
TT: Georgij Malets stoppades när han var på väg till en demonstration till stöd för Navalnyj – är det förvånande tycker du?
– Nej, det skulle jag inte säga. Utvecklingen runt Navalnyj har ytterligare accelererat repressionen. Inför parlamentsvalet i september är den politiska ledningen extra sårbar och därför har man slagit ner hårt på de här demonstrationerna.