Känslig votering om Kapitoliumkommission

Ska den dödliga stormningen av USA:s kongressbyggnad Kapitolium i januari utredas av en oberoende, partiöverskridande kommission? Representanthuset står i begrepp att rösta i frågan.

Kapitolium syns bakom en avspärrning. Fotot är taget en dryg vecka efter attacken mot kongressbyggnaden i januari.

Kapitolium syns bakom en avspärrning. Fotot är taget en dryg vecka efter attacken mot kongressbyggnaden i januari.

Foto: Andrew Harnik/AP/TT

Politik2021-05-19 22:09

Kommissionen väntas få grönt ljus, eftersom Demokraterna har majoriteten i kammaren och över 20 republikaner uppgett att de tänker rösta med dem.

Men minoritetsledare Kevin McCarthy stödjer inte förslaget, vilket får många att tveka. Voteringen har alltmer kommit att ses som ett lojalitetstest gentemot expresident Donald Trump, som fortfarande har ett starkt grepp om Republikanerna och deras väljare.

Rapport i år

Många av dem som gick till angrepp mot kongressen den 6 januari var anhängare till Trump och kort före angreppet höll han ett tal där han uppmanade dem att "fajtas utav helvete". Senare ställdes Trump inför riksrätt, anklagad för anstiftan till uppror, men friades.

Lagförslaget om att bilda en kommission för att utreda händelserna har lagt fram av den demokratiska ordföranden i utskottet för inrikes säkerhet, Bennie Thompson, samt John Katko som är utskottets högst rankade republikan. De har hämtat inspiration från den kommission som bildades efter 11 septemberattackerna, och föreslagit en grupp med tio medlemmar med rätt att utfärda lagligt bindande kallelser. En rapport ska vara färdig vid årets slut.

Oklart i senaten

Efter omröstningen i representanthuset går förslaget över till senaten. Där är maktbalansen mycket jämn, 50-50, och det är oklart om Demokraterna kan samla de 60 ja-röster som krävs. En handfull republikaner har hittills signalerat att de är för men minoritetsledare Mitch McConnell motsätter sig kommissionen, rapporterar Politico.

Fem människor miste livet i samband med Kapitoliumattacken. Justitiedepartementet, som också utreder stormningen, har åtalat över 400 personer för olika brott.

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina ogrundade påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga någon med skuld i ett riksrättsärende.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!