Kina tystar Hongkong inför minnesdag av massaker

Munkavle pÄ medier, förbud mot manifestationer och ett stÀngt museum. Den 32:a Ärsdagen av massakern pÄ Himmelska fridens torg i Peking blir inte alltför uppmÀrksammad i Hongkong, dÀr Fastlandskinas grepp hÄrdnar allt mer.

De sista besökarna lÀmnar FjÀrde juni-museet i Hongkong. Museet, som visar utstÀllningar om massakern pÄ Himmelska fridens torg i Peking 1989, tvingades stÀnga tre dagar före massakerns Ärsdag.

De sista besökarna lÀmnar FjÀrde juni-museet i Hongkong. Museet, som visar utstÀllningar om massakern pÄ Himmelska fridens torg i Peking 1989, tvingades stÀnga tre dagar före massakerns Ärsdag.

Foto: Vincent Yu/AP/TT

Politik2021-06-03 20:13

I vanliga fall hade Hongkongs invÄnare varit i full fÀrd med att förbereda Ärsdagen av massakern pÄ Himmelska fridens torg, som Àgde rum i den kinesiska huvudstaden den 4 juni 1989. Papperslyktor hade inhandlats och tusentals hade tillsammans med nÀra och kÀra tagit sig till den vidstrÀckta Victoriaparken dÀr en av de största ceremonierna brukar hÄllas.

Men inte i Ă„r.

Liksom i fjol har myndigheterna förbjudit manifestationer till minne av massakern. Anledningen sÀgs bland annat vara den pÄgÄende pandemin, trots att smittspridningen i Hongkong varit nÀra ensiffriga tal de senaste mÄnaderna.

– Vi vet alla att det inte handlar om covid-19, det hĂ€r handlar om politik, sĂ€ger den tidigare Hongkongpolitikern Ted Huy, som lever i exil i Australien i en intervju med australiska ABC News.

Parallellt har FjÀrde juni-museet i Hongkong, som hÄllit öppet i tio Är och tillÀgnats massakerns offer, tvingas stÀnga tillfÀlligt. Detta sedan tjÀnstemÀn gjort gÀllande att museet saknar ett nödvÀndigt tillstÄnd.

Kontroversiell sÀkerhetslag

I Kina Ă€r högtidlighĂ„llandet av massakern förbjudet, det styrande kommunistpartiet har fortfarande inte erkĂ€nt att nĂ„gon massaker Ă€gde rum. I det delvis sjĂ€lvstyrande Hongkong har sĂ„ inte varit fallet – fram tills att en ny sĂ€kerhetslag klubbades igenom sommaren 2020.

Den omtvistade sÀkerhetslagen, som sÀgs vara tÀnkt för att skydda rikets sÀkerhet, gör det möjligt att utdöma lÄnga fÀngelsestraff för omstörtande verksamhet, separatism, terrorism eller samröre med utlÀndska krafter i mycket vid mening.

Vid sidan av pandemin har myndigheterna i Hongkong nÀmnt sÀkerhetslagen som ett skÀl till varför manifestationer inte kommer hÄllas i Är.

– I Hongkong Ă€r det hĂ€r lite av en tradition, den sista frihet vi tillĂ„ts, och den tar de ifrĂ„n oss nu, sĂ€ger Ted Huy.

FĂ„r inte rapportera

I fjol hölls ÀndÄ minnesceremonier, trots myndigheternas förbud. Tiotusentals mÀnniskor uppskattas ha deltagit trots att de riskerade fÀngelsestraff.

Skulle det bli fallet i Är Àr det dock endast deltagarna sjÀlva som lÀr veta om det. Detta eftersom Hongkongs ledande tv-station RTHK fÄtt order om att inte rapportera om eventuella minneshögtider.

– Vi blev tillsagda att politisk rapportering inte Ă€r tillĂ„ten. Vi tyckte nĂ€stan att det var komiskt, för allt kan i princip klassas som politiskt nu för tiden, sĂ€ger "Emily", en anstĂ€lld pĂ„ RTHK som pratat anonymt med tidningen The Guardian.

Relationen mellan Peking och Hongkong, som formellt Àr en delvis sjÀlvstyrande sÀrskild administrativ region i Kina, har försÀmrats avsevÀrt de senaste Ären. Detta parallellt med att prodemokratiska aktivister intagit Hongkongs gator för manifestationer.

Fakta: Demokratiprotesterna i Kina 1989

Den kinesiska militÀrens angrepp pÄ demonstranterna vid Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking vÄren 1989. Protesterna hade i sin tur utlösts av den tidigare partichefen Hu Yaobangs död. Hu hade fÄtt sparken tvÄ Är tidigare, eftersom han ansÄgs vara för eftergiven mot studenternas krav pÄ frihet.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av en ökande folkmassa i sina krav pÄ demokrati. Som mest samlades omkring en miljon mÀnniskor i Peking. I mitten av maj hade protesterna spridit sig till 400 stÀder i Kina.

Den 20 maj infördes undantagstillstĂ„nd och 300 000 militĂ€rer sattes in i Peking.

Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum och slog till mot demonstranterna vid Himmelska fridens torg. Antalet som dödades i massakern Àr okÀnt och mÄnga olika siffror har förekommit, men tusentals tros ha dödats eller skadats.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!