I det militära samarbetet i snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) ingår länderna i Norden och Baltikum, samt Nederländerna. Styrkan leds av Storbritannien.
Ledarna, och i ett par fall försvarsministrarna, för länderna samlades på måndagen i Lettlands huvudstad Riga. På agendan stod Ukraina, Natoprocessen och hur JEF-samarbetet kan intensifieras.
Sverige beslutade i samband med mötet att ge 200 miljoner kronor till den brittiska fonden International fund for Ukraine, vars medel Ukraina använder för att på egen hand finansiera militär utrustning och träning.
– Det är ett komplement till det stöd länderna ger i övrigt, säger Ulf Kristersson.
Volodymyr Zelenskyj upprepade för de samlade ledarna Ukrainas behov i försvarskriget mot Ryssland. Han berättade också om läget i landet och förödelsen efter Rysslands attacker mot civil infrastruktur.
– Han berättade också om hur man försvarar sig och vad som krävs för att försvara sig, säger Kristersson.
Frågade om Archer
Bland annat tog Zelenskyj upp det franskutvecklade artillerisystemet Caesar med Danmarks försvarsminister Jakob Ellemann-Jensen, skriver nyhetsbyrån Ritzau.
TT: Kom Zelenskyj med några specifika önskemål till Sverige?
– Nja, både och. Han gick laget runt och tackade för det vi har bidragit med och upprepade det han tidigare sagt att man behöver. De behöver mer av i stort sett allting.
TT: Pratade ni om artillerisystemet Archer?
– Han nämner alltid Archer. Luftvärn i första hand, stridsvagnar i andra hand och artilleri, i vårt fall Archer, i tredje hand. Jag sade också att vi har den frågan under luppen hela tiden, säger Ulf Kristersson.
För den svenska statsministern var det första mötet med den nye brittiske premiärministern Rishi Sunak.
När det gäller Nato redogjorde Ulf Kristersson och Finlands president Sauli Niinistö för läget.
– Att Turkiet nu bekräftar på ett helt annat sätt att Sverige och Finland lever upp till det vi åtagit oss i överenskommelsen. Men också att det inte är klart, att det finns en risk att det drar ut på tiden, att Turkiet inte utlovat något tidsfönster, säger Kristersson.
Viktigare roll i Östersjön
JEF kan få en viktigare roll för Östersjöområdet när Sverige och Finland går med i Nato, med fler och större militärövningar. Sverige har varit med i samarbetet sedan 2017 och Ulf Kristersson anser att ett Natomedlemskap skulle förändra JEF-samarbetet i grunden.
– Det är det nog rätt uppenbart att det kan få, för då kan ju allting inkorporeras i Nato. Det kan vi ju inte göra nu, säger han.
– Framför allt gäller det de baltiska länderna och Finland och Danmark, men jag tror också att Nederländerna och Storbritannien ser ett otroligt stort värde i att hela Östersjön blir ett sammanhållet Natoområde.
Ledarna talade även om hur man inom JEF kan dela med sig mer av underrättelseinformation, stärka försvaret mot hybridhot och skydda viktig nationell infrastruktur som energisystem och vattenförsörjning.
– Jag tror att många länder har fått upp ögonen för vilka enorma risker som finns när man använder militära medel för att slå sönder sådant som inte är militärt, säger Ulf Kristersson.
Bilateralt möte
Inför toppmötet hade statsministern ett bilateralt möte med sin lettiske kollega Krisjanis Karins.
Förutom stöd till Ukraina, togs det kommande svenska Natomedlemskapet upp.
Kristersson betonar att Sveriges roll inom försvarsalliansen i försvaret av Östersjöområdet är en diskussion som ska föras med Nato. Men han uppger att Lettland ser fram emot att Sverige är "väldigt närvarande och på plats".
– Ska vi kunna skydda hela Östersjöområdet så måste vi göra det tillsammans med andra Natoländer. Det räcker med att titta på kartan för att förstå det, säger Kristersson.
– Lettland är väldigt öppet för alla samarbeten som skapar ett gemensamt skydd.