Turkiets parlament klubbade igenom den kontroversiella lagen efter en debatt som varade från tisdag och in på onsdagen, rapporterar statliga nyhetsbyrån Anadolu. Lagen, som lades fram av president Recep Tayyip Erdogans konservativt islamistiska AKP tillsammans med nationalistpartiet MHP, ger regeringen större kontroll över sociala medier.

– Medan tidningar, tv och radio redan är under statlig kontroll så har sociala medier varit relativt fritt. Det har varit en av få plattformar för fritt och effektivt uttryck i Turkiet, säger Yaman Akdeniz, professor vid Bilgi-universitetet i Istanbul.

"Mörk epok"

Enligt den nya lagen måste sociala mediejättar som Facebook och Twitter ha lokala representanter i Turkiet och följa turkiska domstolsbeslut om att ta bort innehåll från sina plattformar – eller riskera saftiga böter. De nya reglerna kritiseras av människorättsorganisationen Human Rights Watch:

"Sociala medier är en livlina för många människor som använder dem för att ta del av nyheter, den här lagen signalerar en ny mörk epok av censur online", säger Tom Porteous, vice programdirektör på Human Rights Watch.

"Brott i cybervärlden"

En talesperson för Erdogan avfärdar kritiken mot att den nya lagen skulle innebära inskränkningar av yttrandefriheten.

– Det finns inget hinder för användare av sociala medier att fritt uttrycka sina åsikter, sade han till turkiska CNN under tisdagen och lade till:

– Här är regeln: Det som är ett brott i den riktiga världen är också ett brott i cybervärlden ... Det måste finnas en gräns för kritik.

Erdogan har under en längre tid uttryckt kraftig skepsis mot sociala medier och Twitter och Youtube har tidigare varit blockerat i landet.

Mänsklig rättighet

Det turkiska styrets nya lag kommer i nära anslutning till att FN på nytt poängterar att fredliga protester, fysiskt eller online, är en grundläggande mänsklig rättighet. I ett uttalande under onsdagen med hänvisning till så väl coronaprotester som Black lives matter-rörelsen underströk en FN-kommitté att "det är en grundläggande mänsklig rättighet för individer att ansluta till en fredlig samling för att uttrycka sin åsikt, att fira, eller att lyfta klagomål".

Rättigheten att samlas fredligt gäller alla, understryker FN, "inklusive barn, utländska medborgare, kvinnor, migrantarbetare, asylsökande och flyktingar" och att en samling kan vara "i offentligheten, i hemmet, inne, ute eller online."