Efter ett avslutat utrikesministermöte, där bland annat utvecklingen i Belarus diskuterades, har EU:s utrikesministrar enats om att förbereda riktade sanktioner mot individer i Belarus.
– I stort sett alla, med varierande entusiasm, var överens. Därav börjar nu arbetet för att ta fram konkreta riktade sanktioner mot dem som var inblandade i valfusk och i den senaste tidens våld mot demonstranter, säger Ann Linde på en pressträff efter mötets avslutande.
Utrikesministern kommenterar inte vidare vilka de länder var som opponerat sig mot riktade sanktioner.
– De som eventuellt inte ville stödja riktade sanktioner direkt hade inte invändningar som hade att göra med Belarus. Men det vi sett det senaste dygnet gjorde att i stort sett alla var överens om att vi omedelbart ska börja arbetet med att ta fram riktade sanktioner, säger hon.
Klarttecken att sätta igång
Det är ännu för tidigt att säga vilka namn som kan tänkas stå på en eventuell sanktionslista.
– I och med dagens möte har vi fått klarttecken från EU:s utrikestjänst, EEAS, att sätta igång med arbetet. Sedan kommer det att tas på ett råd när man har konkreta förslag.
Ann Linde understryker dock att sanktionerna inte bör påverka landets opposition.
– Alla var rörande överrens om att sanktionerna inte ska drabba det belarusiska folket. Vi måste fortsätta en dialog med det belarusiska samhället, understryker utrikesministern.
TT: När kan sanktionerna komma att träda i kraft?
– Det här är ett steg-för-steg-arbete. EU:s utrikestjänst måste först identifiera vilka personer som ska stå på en ny sanktionslista.
– På den sanktionslista som tidigare fanns, efter utvecklingen 2010, stod drygt 170 namn. I dag står bara en handfull personer kvar på den listan.
Fortsatt dialog
Belarus utrikesminister Vladimir Makej meddelade tidigare under fredagen att landet är redo "för en konstruktiv och objektiv dialog med utländska aktörer om alla aspekter av utvecklingen i Belarus". Ann Linde anser inte att beslutet om sanktioner står i strid med en sådan dialog.
– Vi vill att man stödjer en dialog med oppositionen och regimen. Vårt första krav är att alla politiska fångar släpps och att man upphör med allt våld. Sedan kan vi eventuellt komma fram till en situation då man kan hålla fria val, men det är en rad konventioner som måste respekteras innan detta ska kunna ske, säger hon.
På en fråga om hur utrikesministern ser på landets möjlighet att hålla fria val i framtiden, och att utvecklas i en demokratisk riktning, är svaret försiktigt positivt.
– Det står och väger nu. Det har blivit fler och fler röster för förändring och omfattande strejker i landet. Den här väldigt kraftiga kritiken kan ha spelat in till att demonstranter nu släpptes, säger Linde.