Löfven fick fram budskap om skog och lön

Skog och minimilöner är svenska käpphästar i EU. Det inskärpte statsminister Stefan Löfven (S) ännu en gång vid tisdagens snabbvisit i Bryssel. Och tyckte sig få ett kvitto på att budskapet gått fram.

Den här vägen, visar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till statsminister Stefan Löfven vid tisdagens möte i Bryssel.

Den här vägen, visar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till statsminister Stefan Löfven vid tisdagens möte i Bryssel.

Foto: Francois Walschaerts/AP/TT

Politik2021-06-01 19:10

Löfven träffade framför allt EU:s rådsordförande Charles Michel och kommissionsordförande Ursula von der Leyen.

Efteråt betonade han Sveriges fortsatt starka tro på EU för att skapa jobb och välfärd.

– Men det är samtidigt så att samarbetet måste fungera på riktigt för alla och därför har jag särskilt lyft frågorna om minimilön, men också om skogens viktiga roll i klimatarbetet och viktiga roll för Sverige, säger Löfven på en pressträff med TT, SVT och Ekot.

"Fått ett kvitto"

EU-kommissionens förslag om minimilöner lades i höstas, trots svenskt motstånd. Regering, opposition, fack och näringsliv befarar att förslaget ska undergräva "den svenska modellen", där löner sätts i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, snarare än via lagstiftning.

Löfven tycker sig dock höra en "stor förståelse" för Sveriges önskemål om ordalydelser som ger ett garanterat skydd. Och också ett bedyrande av att kommissionen inte är ute efter att frågan till sist ska avgöras i EU-domstolen, med risk för att den svenska modellen får ge vika.

– Nu har jag fått ett kvitto ytterligare på att det inte finns någon sådan ambition över huvud taget och nu gäller det att hitta rätt skrivningar, säger Löfven.

Besök i skogen

Även på skogssidan finns svensk oro, åtminstone bland politiker och näringsliv som anser att övriga EU har en alltför kritisk bild av den svenska skogsindustrin.

– Det här är i stort en kunskapsfråga. Sverige och och några länder till med skogsbestånd skiljer oss åt rejält från andra länder i EU. Vi vet hur det här fungerar. Vi har ett hundraårigt skogsbruk som faktiskt har inneburit att skogen växer, år för år, säger Löfven.

Senare i sommar ska EU-kommissionen lägga fram en ny långsiktig skogsstrategi, som Sverige hoppas kunna påverka.

– Här finns också en stor förståelse från kommissionen och vi är överens om att några av kommissionärerna ska åka till Sverige och se mer och diskutera med ansvariga statsråd och experter med flera och lära sig mer om det svenska skogsbruket, säger Löfven.

Breton och Vestager

Utöver Michel och von der Leyen träffade statsministern även kommissionärerna Margrethe Vestager och Thierry Breton, ansvariga för digitalisering respektive den inre marknaden.

Inte minst på Bretons område har oroliga svenska röster höjts för att EU ska bli mer protektionistiskt på industriområdet, i jakten på en "strategisk autonomi".

Löfven betonar för sin del vikten av en öppen ekonomi, även av säkerhetsskäl. Och tycks nöjd med svaren från kommissionären.

– Jag hörde ingen som sade att här finns någon ambition att sluta EU inom oss själva. Det här är för mig också en global säkerhetsfråga: Vi håller en öppen ekonomi, vi har handel med varandra och så mycket kontakter som möjligt, säger Löfven i Bryssel.

Fakta: EU och minimilönerna

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. En slutlig uppgörelse väntas inte förrän tidigast våren 2022.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!