Statsminister Stefan Löfven (S) ska överlämna ett krav till EU-toppmötet i Bryssel i slutet av veckan. Han och åtta andra EU-ledare har skrivit under en uppmaning till de andra stats- och regeringscheferna att sluta upp bakom EU-kommissions förslag att skärpa klimatmålet och minska utsläppen med minst 55 procent till 2030.

På veckans EU-toppmöte kommer inget skarpt beslut att fattas, det görs först i december, men dragkampen är i full gång.

– Regeringen hade gärna sett en ännu högre målsättning. Samtidigt finns det länder som motsätter sig förslaget och tycker att minst 55 procent är att gå för långt, säger Stefan Löfven.

Enighet krävs

Han påminner om att Polen som enda land, fortfarande inte ställer sig bakom EU:s långsiktiga mål om klimatneutralitet till 2050.

– Det finns alltså en risk att vi inte kan komma överens i december, och skulle så vara fallet, då fortsätter dagens mål om 40 procent att gälla, säger Löfven.

Nyligen enades EU-parlamentet om ett mål på 60 procent, med den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Jytte Guteland i spetsen. Parlamentariker från V, C, L och MP röstade dock för ännu skarpare mål.

"Futtigt"

Många frågor i riksdagens EU-nämnd handlade om varför regeringen nu lägger sig under vad deras partikamrater röstat för i EU-parlamentet.

– Det blir på något sätt futtigt när Sveriges regering strax efter den här relativa framgången i EU-parlamentet lägger sig på en lägre nivå än vad den svenska rapportören fått igenom, säger Jonas Sjöstedt.

– Sveriges uppgift bör rimligen vara att göra det som krävs för att rädda klimatet. Sett i det ljuset är målsättningen 55 procent alltför låg.

Liberalernas Joar Forssell tyckte också att regeringen är väl försiktig.

– Det verkar finnas ett tungt stöd för starkare klimatmål i vår parlamentariska församling här, och definitivt i regeringsunderlaget, säger han.