Målet: Val i Libyen under julhelgen nästa år

De stridande parterna har enats om målsättningen att gemensamma val ska hållas i december nästa år i det illa konflikthärjade Libyen, enligt FN.

FN-sändebudet Stephanie Williams i samband med samtalen i Tunisien.

FN-sändebudet Stephanie Williams i samband med samtalen i Tunisien.

Foto: Slim Abid/Hassene Dridi/AP/TT

Politik2020-11-13 21:50

I den största nuvarande splittringen i Libyen står den internationellt erkända regeringen (GNA) i huvudstaden Tripoli mot general Khalifa Haftars rörelse LNA och hans maktcentrum i Tobruk i östra Libyen.

Men nu har parterna enats om den 24 december 2021 som datum för gemensamma parlaments- och presidentval i landet. Uppgörelsen nåddes under samtalen i Tunisiens huvudstad Tunis, säger FN-sändebudet Stephanie Williams.

Samtidigt klargör hon att en hel del är kvar att göra innan dess:

– För att nå upp till den nivå som ett val kräver måste en ny verkställande makt till som förenar landet. Detta kräver inrättandet av ett reformerat råd för presidentmakten samt en effektiv och enhetlig regering för nationell enighet, säger hon.

Kollapsat tidigare

I förra månaden förhandlade FN fram ett avtal om eldupphör i Libyen.

Många luttrade bedömare är samtidigt försiktiga i tolkningen av hur långt parternas kompromissvilja faktiskt sträcker sig. En rad andra uppgörelser har tidigare slutits i Libyen, men av olika anledningar sedan brutits och fallit samman.

I våras insåg parterna att förhandlingsbordet kanske var den bästa lösningen. Då hade det militära läget låst sig helt, när LNA-styrkornas långvariga försök att inta Tripoli tydligt misslyckats sedan GNA mobiliserat allierade milisstyrkor och hållit emot.

Ökat yttre tryck

Konflikten hade då också internationaliserats. Olika länder ställde sig bakom de olika sidorna och slutligen ökade också de yttre kraven om att sätta sig och förhandla.

Libyen har splittrats av konflikter sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades och dödades 2011. Vapen och krigare har även spritts till andra länder i Afrika, samtidigt som laglösheten ger grogrund för storskalig människosmuggling till Europa.

Fakta: Kaos i Libyen sedan 2011

Libyen styrdes under fyra decennier av diktatorn Muammar Gaddafi. Men demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten under början av 2011 utlöste en väpnad revolt. Gaddafi störtades och gav sig på flykt. Den 20 oktober samma år fångades han och dödades under kaotiska omständigheter i hemstaden Sirte.

En övergångsregering bildades, men striderna fortsatte och sedan dess har ingen lyckats ta kontroll över hela landet.

2014 skedde en splittring, när general Khalifa Haftar bröt med styret i Tripoli och etablerade ett rivaliserande maktcentrum i Tobruk i östra Libyen. Där finns ett alternativt parlament, ett alternativt oljebolag och en alternativ centralbank.

FN och många västmakter stödjer Tripoliregeringen, som kallas GNA och leds av Fayez al-Sarraj. Men även Tobrukregeringen har stöd av flera viktiga aktörer, exempelvis grannlandet Egypten samt Ryssland, som anser att Haftars hårdhandskar är en bättre garant mot extrem islamism.

För EU:s tungviktare Frankrike och Tyskland är Libyen ett avgörande gränsland för migrantströmmarna till EU. Laglösheten där har lockat flyktingsmugglare, som etablerat olagliga och livsfarliga rutter för migranter från många andra afrikanska och asiatiska länder.

Italien har tidigare nått uppgörelser med libyska ledare om att kontrollera migranttrafiken, men uppgörelserna har fallit på att ingen har full kontroll över Libyens territorium.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!