Man gripen för dåden i Birmingham 1974

En man har gripits misstänkt för inblandning i två blodiga bombdåd i brittiska Birmingham för 46 år sedan – där 21 människor dödades av tidsinställda bomber.

Förstörelsen inne i en av pubarna efter att de tidsinställda bomberna detonerat, den 21 november 1974. Arkivbild.

Förstörelsen inne i en av pubarna efter att de tidsinställda bomberna detonerat, den 21 november 1974. Arkivbild.

Foto: AP/TT

Politik2020-11-18 14:40

Den 65-årige mannen greps av antiterrorpolis i sitt hem i nordirländska Belfast på onsdagen, rapporterar brittiska medier. Han kommer att förhöras om sin misstänkta delaktighet i pubattackerna i november 1974, som fortfarande utreds som ett terrorbrott.

Den irländska gerillaorganisationen IRA bedöms ha legat bakom dåden, där omkring 200 människor skadades utöver de 21 dödsoffren. Det var de blodigaste attackerna på ön Storbritannien under det som kallas "The Troubles" – våldsamheterna som följde på den långa konflikten i Nordirland.

Efteråt skedde en av Storbritanniens största rättsskandaler, där sex irländska män som kom att kallas "The Birmingham six" dömdes till livstids fängelse och sedan friades efter 16 år.

Polisen fick någon form av varning inför dåden, men en brittisk utredning slog förra året fast att den inte var tillräcklig för att de skulle ha kunnat stoppas.

Det nya gripandet sker bara några dagar innan den 46:e årsdagen för bombdåden. Så sent som häromdagen avtäcktes en stor väggmålning i centrala Birmingham med budskapet "Rättvisa för de 21", vilket Birmingham Mail rapporterat.

Julie Hambleton, syster till en 18-årig kvinna som föll offer för en av bomberna, säger till BBC att gripandet är det största som hänt i utredningen sedan "The Birmingham six" friades och att polisens besked fick henne att börja gråta.

Fakta: Orosåren i Nordirland

Motsättningarna i Nordirland exploderade på 1960-talet i upplopp och våldsamheter. På båda sidor fanns militanta terrorrörelser som använde sig av mord och bombdåd. Totalt dödades över 3 500 personer och tiotusentals skadades fram till fredsuppgörelsen i det så kallade Långfredagsavtalet 1998.

På ena sidan stod de så kallade nationalisterna eller republikanerna som kämpade för bättre villkor för den katolska befolkningsgruppen och för en nationell irländsk återförening med den självständiga republiken Irland. De mest kända paramilitära grupperna på nationalistsidan var IRA (Irländska republikanska armén) och utbrytarna Provisoriska IRA och Verkliga IRA.

På andra sidan fanns lojalisterna eller unionisterna, som tog sitt namn från sin lojalitet med den brittiska kronan och önskan att fortsatt vara en del av den brittiska unionen. På unionistsidan stred främst grupper som UVF (Ulsters frivilligstyrka) och UDA (Ulsters försvarsförbund).

Parallellt satte brittiska myndigheter in 26 000 soldater och 13 000 poliser för att stävja oron.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!