Totalt ökar inte längre internationell handel med stora vapensystem, skriver det Solna-baserade fredsforskningsinstitutet Sipri i en ny rapport. Men vissa länder, med västmakter som USA, Frankrike och Tyskland i ledningen, säljer alltmer, medan östliga storheter som Ryssland och Kina skeppar iväg mindre.

USA är giganten, vars andel av exporten globalt steg från 32 till 37 procent i jämförelsen mellan femårsperioderna 2011–2015 och 2016–2020. Dessa vapen såldes till 96 länder, alltså i stort sett hälften av all världens nationer.

136 procent mer

Men i synnerhet det krigs- och konflikthärjade Mellanöstern och sydvästra Asien fortsätter att kapprusta i rasande takt. "Nästan hälften, 47 procent, av de amerikanska vapenöverföringarna gick till Mellanöstern. Saudiarabien stod ensamt för 24 procent av vapenexporten från USA", skriver Sipri.

Diktaturen Saudiarabien ökade sina vapeninköp med 61 procent medan en annan hårdför stormakt i området, Egypten, spenderade hela 136 procent mer på att förstärka försvaret.

Även längre österut i Asien är spänningarna stora, och när exempelvis Kina och Indien rustar upp internt syns det inte i den internationella statistiken. Men det syns att grannländer med mindre egen vapenteknik köper av stormakterna. Till exempel var Pakistan och Bangladesh de största kunderna för Kinas vapenindustri den senaste femårsperioden, även om Kinas totala export minskade med 8 procent.

"Kina som ett hot"

Kina fungerar även på andra sätt pådrivande för vapenhandel i regionen.

"För många länder i Asien och Oceanien är en växande uppfattning om Kina som ett hot den främsta drivkraften för vapenimporten", säger Siemon T Wezeman, forskare vid Sipri, enligt ett pressmeddelande.

"Ytterligare omfattande import är planerad och flera länder i regionen siktar också på en inhemsk produktion av större vapen."