Migrationsarbete i stå i EU

Danmarks drömmar om att utlokalisera sin asylhantering både gillas och ogillas i övriga EU. Migrationsdiskussionerna står fortsatt still, i väntan på att coronapandemin ska ta slut.

Inrikesminister Mikael Damberg träffar svenska journalister i Luxemburg.

Inrikesminister Mikael Damberg träffar svenska journalister i Luxemburg.

Foto: Wiktor Nummelin/TT

Politik2021-06-08 20:42

Ända sedan i höstas har covid-19-krisen effektivt satt stopp för konkreta ministersamtal om EU:s migrationspolitik. Inrikeskommissionär Ylva Johansson presenterade sitt förslag på en ny ”asyl- och migrationspakt” i september. Först nu finns möjlighet att låta medlemsländernas ministrar bita tag i frågorna på allvar.

– Det har gått lite i stå. Det har inte hänt tillräckligt mycket. Vår förhoppning nu är att det ska finnas ett nytt momentum, att man måste ta tag i de här stora och viktiga frågorna, att man får ett mer fördelat ansvarstagande när det gäller asylmottagningen i Europa, konstaterar inrikesminister Mikael Damberg (S).

Vill fördela

En gemensam lunch för EU-ländernas migrationsministrar under tisdagen var ett första steg i den nystart som nu görs.

Mycket återstår att göra.

– Man kan inte äta en elefant i en enda tugga, konstaterar Ylva Johansson på presskonferensen efteråt, men beskriver samtidigt stämningen i rummet som "väldigt positiv".

Medelhavsländerna trycker fortsatt på för att övriga EU ska hjälpa till med hanteringen av asylsökande och migranter som anländer över havet.

– Det är nödvändigt att hitta en uppgörelse på solidaritetssidan för att kunna fördela bördan gemensamt mellan medlemsländerna, säger Greklands migrationsminister Notis Mitarachi på väg in till tisdagsmötet i Luxemburg.

Låsta positioner

Den svenska regeringen håller med.

– Det absolut viktigaste är att det blir en mer jämn fördelning. Det är det som vi måste åstadkomma. Vi har varit öppna för en tvingande omfördelning och det är ingen hemlighet att Sverige ligger på för en sådan diskussion, säger Damberg.

Samtidigt flaggar han för att vara ”konstruktiva i diskussionen”.

– Om alla länder ska bita sig fast i sina tidigare ståndpunkter, exakt som det var förut, då kommer det ju aldrig att bli någon överenskommelse om migrationspolitiken, säger inrikesministern.

Göra som Danmark?

Danmark har väckt rubriker med sina planer på att förlägga asylhantering utomlands och inte släppa in några asylsökande över huvud taget. Någon sådan diskussion förs dock inte på EU-nivå ännu.

– Kommissionen har varit tydlig och sagt att den lösningen är inte aktuell. Den är inte ens laglig i det europeiska samarbetet. Så den dominerar inte i den europeiska diskussionen, säger Mikael Damberg.

Hans kollega från Slovenien, som från den 1 juli tar över som ordförandeland i EU:s ministerråd och då ska leda vidare diskussionen om migrationspakten, är mer positiv till den danska modellen.

Fast det är inte den officiella linjen.

– Personligen tycker jag det är okej. Men eftersom jag kommer att leda hela EU (i det här) vill jag inte säga det på den scenen, säger inrikesminister Ales Hojs till nyhetssajten Politico Europe.

Fakta: EU:s asyl- och migrationspakt

EU-kommissionen lade i september förra året fram sitt förslag till ny migrationspolitik. Här är några av de viktigaste delarna:

* Snabbare gränshantering, med id-, hälso- och säkerhetskontroller inom fem dagar, varpå personer från länder som sällan har asylskäl förs till en uppsnabbad process med asylbeslut inom tolv veckor.

* Utvidgade regler för att föra över asylsökande från ankomstlandet till länder de har koppling till, exempelvis via syskon, tidigare studier eller arbete.

* Obligatoriskt deltagande för alla medlemsländer vid krislägen, antingen genom att ta emot asylsökande som anlänt till ett hårt pressat EU-land eller att hjälpa till med hemsändande av personer som inte fått rätt att stanna i EU.

* Ökat fokus på hemsändande genom tillsättande av en särskild EU-koordinator och en expertgrupp.

* Oberoende övervakning för att undvika att flyende trycks tillbaka utan att ha fått sin sak prövad. Dessutom förbud mot kriminalisering av frivilliga hjälpinsatser, exempelvis till havs.

Förslagen har diskuterats av EU:s medlemsländer under hösten 2020 och våren 2021, men har inte hunnit särskilt långt på grund av fortsatt oenighet samt frånvaron av fysiska ministermöten under coronapandemin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!