Den svenska regeringen har tidigare drivit på för att alla EU-länder ska vara med och ta emot asylsökande i en krissituation.

Men någon sådan obligatorisk omfördelning finns inte i med kommissionens nya förslag på solidaritetsmekanism i EU:s asylpolitik. I stället kan EU-länderna bidra på andra sätt, till exempel genom att se till att de som fått asylavslag återvänder till hemländerna.

Morgan Johansson understryker att han ännu inte studerat det nya förslaget i detalj.

– Som vi förstår det hittills ska det nu vara möjligt att ställa upp på andra sätt, men då måste det i så fall vara med riktiga åtgärder, säger han.

Johansson uppger att det inte får bli så att ett EU-land, i stället för att ta emot asylsökande från ett annat EU-land, till exempel skickar en sjuksköterska som jobbar i två veckor.

– Så kan det inte vara. Det måste i så fall vara riktiga åtgärder som man måste ställa upp med.

Kan bli konflikt

Johansson tror att detta är en sådan fråga som det kan uppstå konflikt kring när EU-ländernas regeringar ska förhandla om EU-kommissionens förslag.

– Vi kommer att stå fast vid att alla EU-länder måste hjälpa till på ett eller annat sätt om det blir en kris, säger Morgan Johansson.

Han tror dock att EU-kommissionens nya förslag har större chans att få gehör hos EU-ländernas regeringar än det gamla.

Kommissionens förslag på en så kallade solidaritetsmekanism handlar om hur medlemstater ska hjälpa varandra om något av dem utsätts för en hård press från asylsökanden.

Kommissionen föreslår även förändringar i den så kallade Dublinförordningen som ska gälla under mer normala förhållande. Principen är fortfarande att det land dit asylsökanden kommer först ska behandla asylansökan. EU-kommissionen föreslår dock förändringar i undantagen från den principen.

På frågan om det leder till fler asylsökande i Sverige, pekar Johansson på att EU-kommissionen också vill förstärka gränsskyddet vid EU:s yttre gräns och öka kapaciteten för att behandla asylsökanden redan där.

– Om man etablerar en sådan ordning, det vill säga att alla registreras vid EU:s yttre gräns, då kommer antalet asylsökanden fortsatt att minska i Sverige, säger Johansson.

MP känner oro

Det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, känner oro för flera delar i EU-förslaget.

MP:s migrationspolitiske talesperson Annika Hirvonen varnar för att förslaget kanske inte räcker för att avlasta Grekland och de andra länderna vid EU:s yttre gränser tillräckligt. MP hade helst sett att alla EU-länder blir tvungna att ta emot asylsökande från ett EU-land som står under press.

– Lyckas vi inte skapa ett sådant system riskerar vi att se en upprepning av den humanitära katastrof som har pågått i flyktinglägret Moria, säger hon.

Särskilt oroad är Hirvonen för rättssäkerheten för de asylsökande som har små möjligheter att få skydd och som därför ska snabbehandlas.

– Varje individs skyddsskäl måste prövas individuellt, säger hon.

Moderaterna är nöjda med att gränsskyddet och flyktingmottagningen vid EU:s yttre gräns föreslås stärkas. Och att inget land ska tvingas ta emot asylsökande från ett annat EU-land.

M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard varnar dock för att fler asylsökande kan komma till Sverige som följd av de förslagna förändringarna i undantagen i Dublinförordningen.

Hon syftar på att det ska räcka med att en asylsökande har syskon i Sverige för få sin asylansökan prövad här. I dag krävs att make, maka eller barn finns här.

– Det är klart att vi som redan har tagit stort ansvar, som Sverige och Tyskland, kommer att få ännu fler sökande, säger Malmer Stenergard.