Myanmarkännare: Hela folket mot en man

"Folkets makt, ge tillbaka den!" Slagorden fortsätter att eka i Myanmar, där demonstranter blockerar tågtrafik i den senaste protesten mot landets militärjunta.
–Det är en enorm vrede, säger Myanmarkännaren Helena Thorfinn.

Munkar under en protest mot militärjuntan i Mandalay i centrala Myanmar under tisdagen.

Munkar under en protest mot militärjuntan i Mandalay i centrala Myanmar under tisdagen.

Foto: AP/TT

Politik2021-02-16 09:21

"Släpp våra ledare omedelbart!", skanderar folkmassan som samlats längs ett spårområde mellan storstaden Rangoon och Mawlamyine i södra Myanmar, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Protesterna mot militärjuntan, som grep makten den 1 februari och avsatte landets valda civila ledare, har fortsatt dag efter dag – trots den hotfulla närvaron av militärfordon och soldater i de större städerna.

Men militären vill inte veta av ordet kupp. Nya val kommer att hållas i sinom tid, hävdar man.

– Vårt mål är att hålla ett val och lämna över makten till det vinnande partiet, säger talespersonen Zaw Min Tun vid en presskonferens på tisdagen, den första sedan maktövertagandet, enligt Reuters.

Stängde ner internet

Vid sidan om massiva demonstrationer runt om i landet har proteströrelsen även organiserat strejker, som lamslagit flera statliga verksamheter. En stor del av alla offentliganställda har lagt ned arbetet.

Skillnaden mot den så kallade saffransrevolutionen 2007 är att folket nu har fått smak för frihet, och inte accepterar att den tas ifrån dem, enligt Helena Thorfinn, som har bott fyra år i landet och arbetat med bistånd, bland annat för FN, och är författare.

– Alla är på gatorna, det är hjärtskärande. Det är en oerhörd revolt, och alla är enade mot militären, det är studenter, gamla tanter, till och med en del poliser. Hela folket mot en man, säger hon, syftande på juntaledaren Min Aung Hlaing.

Större upprördhet

Upprördheten bland myanmarierna är enorm, säger Thorfinn.

– Det är ju en kränkning, de har blivit lovade demokrati, och landet har öppnats upp steg för steg. Personer jag har haft kontakt med säger: "Det här är inte klokt, hur vågar ni?".

Demonstranternas led har tunnats ut något under de senaste dagarna, men motståndet mot juntan är fortfarande utbrett. Ett tecken på det är att militären återigen såg sig nödgad att stänga ner internet under tisdagens småtimmar, för andra natten i rad.

FN uppmanar generalerna att återställa kommunikationerna och varnar dem för att slå ned demonstrationerna. Juntans intresse för omvärldens reaktioner är dock begränsat, enligt Thorfinn.

Van ses som paria

– Militären är van vid att betraktas som paria. Tyvärr har jag en känsla av att de faktiskt inte bryr sig alls. De har visat ett oerhört förakt för sin befolkning tidigare, och kommer nog fortsätta att göra det, säger hon.

TT: Varför agerar militären som den gör? Vad har den för motiv?

– Bra fråga. De har haft en guldtid, höll de tyngsta departementen och har haft vetorätt. De har ju inget att vinna, vilket för tanken till att det har med Min Aung Hlaings privata agenda att göra.

Juntan själv har hävdat att omfattande fusk skedde vid valet i november – som vanns av Aung San Suu Kyis parti NLD – och anger dettta som skäl för sitt agerande.

"Aparta" anklagelser

Omedelbart efter kuppen sattes hon i husarrest. Sedan dess har hon åtalats för brott mot import- och exportlagar, med hänvisning till att walkie-talkies hittats i hennes bostad.

På tisdagen uppgav Aung San Suu Kyis advokat att regimen lagt fram ytterligare en åtalspunkt: brott mot landets naturkatastroflagar, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

– Det är så apart, säger Myanmarkännaren Helena Thorfinn om anklagelserna.

Bakgrund: Militärstyre under årtionden

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Huvudstaden Naypyidaw är en helt planerad stad som började byggas i centrala Myanmar 2002. Tre år senare, 2005, tog den över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Den 1 februari tog militären omigen makten genom en kupp, motiverad med påståenden om att valet i november inte gick rätt till.

I valet vann NLD jordskredsseger. Partiet leds av den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som enligt författningen inte får bli president. Hon har dock styrt landet sedan 2016 och har formellt en särskilt inrättad post som statskansler.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en omfattande flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till grannlandet Bangladesh.

Källor: NE, Landguiden, AFP

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!