Förvisso har Trump och hans familj figurerat på Republikanernas partikonvent i flera dagar nu. Men förväntningarna är ändå höga inför talet under natten till fredagen, då han ska acceptera partiets presidentkandidatur och presentera sin plan för landet.
Med ord som "radikal socialist" lär han säkert dessutom försöka utmåla Demokraternas presidentkandidat Joe Biden som ett oacceptabelt alternativ för vacklande mittenväljare. Detta så att presidentvalet i november faktiskt blir ett val mellan dem två, och inte enbart handlar om huruvida amerikanerna vill ha fyra år till med Trumpstyre.
Förstörelse och fördärv?
Presidenten har redan börjat. I fredags, bara timmar efter att exvicepresident Joe Biden accepterat sitt partis nominering, utmålade han ett USA styrt av Demokraterna som en plats fylld av död, förstörelse och ekonomiskt fördärv.
– Jag är den enda som står mellan den amerikanska drömmen och total anarki, galenskap och kaos och det är så det är, sade han enligt tidningen The New York Times.
Frågan är hur stor del av landets befolkning som håller med. Trumps väljarbas är förvisso lojal, men den räcker inte för att vinna presidentvalet, påpekar public service-kanalen NPR i en analys.
Presidentens valseger 2016 säkrades med hjälp av stöd från en majoritet av de oberoende mittenväljarna, men i nuläget tycker enbart 32 procent av dem att han gör ett bra jobb, enligt en färsk opinionsmätning. Lägg därtill att Demokraternas stöd 2016 urholkades av att många väljare var besvikna på att presidentkandidaten var Hillary Clinton och därför röstade på alternativa småpartier som Gröna partiet. I år verkar de samlas runt Joe Biden.
Under magisk gräns
Donald Trumps opinionssiffror har inte legat över den magiska 50-procentsgränsen någon gång under hans mandatperiod. Och i nuläget ligger han under rejält mot Joe Biden, både i de nationella mätningarna och i de flesta avgörande så kallade vågmästarstaterna. Knappt 40 procent av amerikanerna gör tumme upp för presidentens hantering av coronaviruskrisen, enligt en sammanställning av mätningar som Real Clear Politics gjort.
Den opinionsmässiga uppförsbacken kan vara ett skäl till Trump fattade beslut om att framträda varje dag på veckans partimöte och låta partikamrater vittna om handlingskraft, tolerans och presidentens förmåga att lyfta ekonomin. Och kanske är det därför han utlovat ett positivt budskap i kvällens tal – som till mångas förvåning och kritik hålls från Vita huset.
Splittrat parti
Det är tydligt att Republikanska partiet nu har blivit Trumps parti. Det är presidentfamiljen och hans närmaste allierade som talar. Med hänvisning till coronaviruspandemin och det nedbantade konventformatet antog man i år inget nytt partiprogram utan lät presidentens "Amerika först" från 2016 stå kvar.
Men till skillnad från vid Demokraternas konvent lyser tidigare republikanska ministrar och partiets ende levande expresident med sin frånvaro. Den förre presidenten George W Bush, liksom senatorn och tidigare presidentkandidaten Mitt Romney, kommer inte att rösta på Donald Trump i höstens val, enligt uppgifter i bland annat tidningen The Texas Tribune. Och Bushs tidigare utrikesminister Colin Powell har ställt sig bakom Joe Bidens kandidatur.
De är inte ensamma. Flera organisationer för republikaner som inte stödjer Trump har startat. På sajten Republican voters against Trump vittnar en stor mängd väljare om varför de inte stödjer presidenten. En annan uppmärksammad organisation är The Lincoln Project , som samlar Trumpkritiska republikaner kring det uttalade målet att besegra presidenten i höstens val. Deras kampanjfilm Mourning in America (ungefär Sorg i Amerika) har blivit viral – något som borde oroa Trumpkampanjen.