På torsdagen kom Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin med det väntade –men ändå historiska – beskedet att de anser att Finland måste ansöka om medlemskap i Nato, och det utan dröjsmål. Den första verbala ryska reaktionen kom bara timmar efter beskedet.
– Det var väntat, säger Sauli Niinistö om hoten i en intervju med TT och ett par andra svenska medier i Helsingfors.
– Men det är oklart vad de menar. Jag tror inte att det blir några militära offensiver, däremot är det mycket möjligt att det kan bli något i hybridvärlden.
Andra möjliga ryska reaktioner som Finland förbereder sig för är kränkningar av det finska luftrummet. Eller ökad militär närvaro vid den 130 mil långa gränsen som Finland delar med Ryssland.
Kan inte gå tillbaka
Finland har en särskild relation till den stora grannen i öster, av historiska och geografiska skäl.
– Den relation som Finland har haft med Ryssland ändras nu, säger Niinistö.
– Vi kan inte inte gå tillbaka till det vi har varit vana vid. Men Ryssland borde också ha intresse av att vi inte har stora spänningar vid gränsen hela tiden.
För Niinistö personligen ändrades allt när Rysslands president Vladimir Putin ställde krav på Nato i slutet av förra året om att inte ta in nya medlemmar. Det var också ett intrång på Finlands och Sveriges rätt att själva bestämma över sin säkerhetspolitik.
Det var då hans process mot Natomedlemskap började, och när Ryssland invaderade Ukraina var det den sista avgörande pusselbiten.
Sauli Niinistö har genom åren haft många samtal med Vladimir Putin. Senast de talades vid var i mars.
– Men jag ska ringa honom, säger Niinistö utan att vilja säga när.
– Jag är ingen person som bara smiter i väg runt hörnet. Jag tänker ringa honom och konstatera att situationen har ändrats, som vi båda vet.
Niinistö tycker att det går att följa Putins utveckling genom att läsa hans politiska tal genom åren. Där syns hur han går från frustration till ilska över hur han ser på väst, och vidare till hat.
Sverige i ryggen
Att Sverige och Finland bör gå med samtidigt i Nato har sagts så ofta den senaste tiden att det nästan har blivit som ett mantra. Men för Finland har det reell betydelse.
Niinistö pekar på att kriget i Ukraina har visat på vikten av att det militära försvaret har uppbackning och "djup". Om Finland skulle attackeras skulle Sverige ha rollen att finnas där bakom.
– Du har någon bakom dig, som kan skydda dig, och har samma mål och tänkande som du, säger Niinistö.
För Nato skulle det också bli en stor skillnad om både Sverige och Finland blir medlemmar och ge helt andra möjligheter till planering och försvar kring Östersjön.
Men Niinistö ser inte enbart säkerhetspolitiska fördelar om både Sverige och Finland går med. Det skulle också innebära att två stabila, demokratiska välfärdsstater bidrar med sina värderingar till alliansen.
Skydd vid attacker
Sauli Niinistö och Sanna Marin har hektiska veckor bakom sig med resor och samtal till en rad stats- och regeringschefer i och utanför Nato. Presidenten har mött USA:s Joe Biden, Storbritanniens Boris Johnson, Frankrikes Emmanuel Macron och Natos Jens Stoltenberg, för att nämna några.
På dagordningen har stått att försäkra sig om skydd under den känsliga period som uppstår efter att ett land ansöker om Natomedlemskap tills det är fullvärdig medlem.
– Både Sverige och Finland har fått många löften och försäkringar, nu senast från Storbritanniens Boris Johnson, säger Niinistö, som är nöjd med det stöd som erbjuds från alla håll.
Turkiskt utspel
Den finska statsledningens besked om att gå med i Nato så snart som möjligt har mötts av välkomnande ord från alla möjliga Natohåll. På fredagen sade dock Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att det vore ett "misstag" att låta Sverige och Finland bli medlemmar i Nato. Men det utspelet hade han inte gjort när intervjun med Niinistö gjordes.