Nu går riksrättsåtalet mot Trump till senaten

Han skriver historia som den förste amerikanske presidenten som ställs inför riksrätt två gånger – och den förste vars rättegång sker efter att han avgått. Nu lämnas riksrättsåtalet mot expresident Donald Trump över till senaten.

USA:s förre president Donald Trump, fotograferad i Vita huset 2019.

USA:s förre president Donald Trump, fotograferad i Vita huset 2019.

Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT

Politik2021-01-25 17:55

– Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre.

Orden fälldes av president Trump vid ett politiskt massmöte den 6 januari — kort innan hans ilskna anhängare attackerade kongressen och fem människor miste livet. Uttalandet citeras i det fyrsidiga riksrättsåtalet mot expresidenten som nu går över till senaten. Den enda åtalspunkten lyder anstiftan till uppror.

Åtalet godkändes av representanthuset för knappt två veckor sedan. Men huruvida senaten, som i riksrättsärenden agerar domstol, verkligen fäller Trump är i högsta grad ovisst.

Splittrar partiet

Processen ställer flera juridiska frågeställningar på sin spets och dessutom krävs två tredjedelars majoritet för fällande dom. Om alla de 100 senatorerna närvarar innebär det att 17 av Donald Trumps partikamrater måste vända honom ryggen.

Detta splittrar Republikanerna. Mitch McConnell, som fram till nyligen var kammarens majoritetsledare och en av Trumps mest lojala vapendragare, verkar ha bytt sida. Han anklagade nyligen expresidenten för att ha ljugit och hetsat sina anhängare. Även Utahsenatorn Mitt Romney säger till nyhetskanalen CNN att anstiftan till uppror verkligen ägde rum.

Men Floridasenatorn Marco Rubio, och flera med honom, avfärdar riksrättsprocessen som "dum" och "kontraproduktiv", skriver nyhetsbyrån Reuters.

– Vi har redan en brinnande eld i vårt land, det här är som att hälla bensin på den, säger han till nyhetskanalen Fox News.

Kan starta 9 februari

Rättegången väntas komma i gång inom två veckor. Här är stegen fram tills dess, enligt tidningen USA Todays sammanställlning:

• Natten till tisdag: Riksrättsåtalet lämnas formellt till senaten.

• Tisdag: Senatorer svärs in till riksrättsdomstolen. En rättslig kallelse skickas till expresident Trump.

• Den 2 februari: Deadline för Trump att svara på kallelsen. Nu ska även representanthuset ha lämnat sin "förundersökning".

• Den 8 februari: Deadline för Trump att lämna skriftligt material. Nu ska också representanthuset svara på eventuella frågor från Trumpsidan.

• Den 9 februari: Sista datum för representanthuset att inkomma med eventuella motbevis. Närhelst efter det kan rättegången börja.

Innan dess måste dock frågor som huruvida en redan avgången president verkligen kan fällas få ett svar. Det är också oklart om Högsta domstolens chefsdomare John Roberts måste leda processen – vilket hade varit fallet om Trump varit president.

Framtida förbud?

Den förra riksrättsprocessen mot Trump inleddes i december 2019 och rörde anklagelser om att han pressat Ukrainas ledning för egen politisk vinning. Den tog knappt tre veckor och slutade i ett friade.

Om Trump fälls den här gången finns det inget ämbete att avsätta honom från. Men efter fällande dom kan senaten förbjuda honom från att i framtiden inneha folkvalda ämbeten. För ett sådant beslut krävs enbart enkel majoritet – något Demokraterna har.

Anhängare till USA:s expresident Donald Trump, fotograferade i Salt Lake City i Utah nyligen.
Anhängare till USA:s expresident Donald Trump, fotograferade i Salt Lake City i Utah nyligen.
Fakta: Riksrätt i USA

Riksrättsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789. I den första artikelns andra sektion står att "representanthuset ensamt har makt att ställa (någon) inför riksrätt". I den tredje sektionen slås fast att enbart senaten har rätt att pröva sådana fall.

Vid sidan av presidenten kan högt uppsatta federala tjänstemän och domare ställas inför riksrätt.

När det gäller presidenten kan denne avsättas av kongressen om han eller hon döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

Formella riksrättsanklagelser läggs således fram av representanthuset. För att kunna göra det krävs enkel majoritet i kammaren. För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för.

Ingen amerikansk president har blivit avsatt på det här sättet. Donald Trump (2019–20), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

Källor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!