– Jag vädjar till säkerhetsrådet att överväga alla möjliga handlingar för att göra det rätta och förhindra en katastrof, sade sändebudet Christine Schraner Burgener vid ett extrainkallat möte i det New Yorkbaserade rådet.
Över 500 människor har hittills mist livet i protesterna mot militärstyret sedan kuppen den 1 februari, men Christine Schraner Burgener säger att läget kommer att bli än värre om inte omvärlden agerar.
Hon säger sig vara öppen för dialog med militärjuntan, men påpekar att tiden rinner ut.
– Om vi bara väntar på att de ska vara redo för dialog blir situationen i landet bara värre. Militärens grymhet är för grav och risken för inbördeskrig ökar när fler (beväpnade etniska grupper) opponerar sig mot militären.
Flera anklagelser?
Utspelet kom timmar innan den civila ledaren Aung San Suu Kyi via länk framträdde i domstol.
Suu Kyi och flera av hennes närmaste greps i samband med kuppen och har hållits fängslade sedan dess. Militärjuntan har anklagat henne för en rad mindre brott – överträdelser mot virusrestriktioner och innehav av otillåten kommunikationsutrustning bland annat – men det finns farhågor om att hon ska åtalas för förräderi.
Det skedde inte vid förhandlingen under torsdagen. Men några timmar efter den meddelade hennes chefsadvokat att Suu Kyi och fyra medarbetare redan förra veckan åtalades för brott mot en gammal sekretesslag. Enligt lagen, som instiftades 1923 när landet var en brittisk koloni, är det kriminellt att dela med sig av nästan all information som regeringen sitter på. Överträdelser kan resultera i upp till 14 år i fängelse.
Bland de medåtalade finns australiern Sean Turnell, som varit Aung Sang Suu Kyis ekonomiske rådgivare. Chefsadvokaten Khin Maung Zaw säger till nyhetsbyrån Reuters att han nyligen fått vetskap om anklagelserna, trots att de presenterades i en domstol i Rangoon i förra veckan.
Kan vara ovetandes
En annan av den störtade ledarens advokater, Min Min Soe, säger att det är möjligt att Suu Kyi och den likaledes gripne presidenten Win Myint svävar i ovisshet om militärjuntans våldsamma svar gentemot de prodemokratiska protesterna.
Min Min Soe, som representerade Suu Kyi vid torsdagens förhandling, säger att hon inte fått träffa sin klient på egen hand och att hon inte kunnat informera henne om händelserna i landet.
Militärjuntan har nu beordrat nedstängningen av trådlösa bredbandstjänster tills vidare, uppger telekomkällor.
Enligt den regimkritiska aktivistgruppen AAPP har minst 521 personer dött i protesterna hittills. 141 av dem dödades i lördags, som var den hittills blodigaste dagen sedan kuppen.
Kina bromsar
Storbritannien, landets tidigare kolonialmakt, har infört sanktioner som riktar sig mot det av militären kontrollerade konglomeratet MEC.
FN:s säkerhetsråd har hittills i två uttalanden fördömt våldet i Myanmar, men tonat ner fördömandet av militärkuppen, efter att Kina, Ryssland, Indien och Vietnam motsatt sig en alltför hård retorik.
Den stora bromsklossen i säkerhetsrådet är den ständiga medlemmen Kina. Landets FN-ambassadör Zhang Jun sade på onsdagen att landet vill se fred, stabilitet och en övergång till demokrati i Myanmar, men att Kina inte ställer sig bakom några sanktioner.
"Ensidig press och rop om sanktioner eller andra tvingande åtgärder kommer bara att leda till ökade spänningar och konfrontationer som ytterligare komplicerar situationen, vilket inte på något sätt är konstruktivt", säger Zhang i ett skriftligt uttalande.