När britterna kring midsommar 2016 folkomröstade för att lämna EU väcktes hopp och oro runt om i Europa.
Både kritiker och anhängare såg framför sig en dominoeffekt där fler länder skulle vilja lämna.
Fast så har det inte blivit – åtminstone inte än så länge.
De interna striderna i London och alla turer kring de tröga utträdesförhandlingarna har snarare minskat intresset för att gå samma väg. Flera av de nationalistpartier som förespråkade ett "frexit" eller "svexit" eller "italexit" har tonat ner sin EU-kritik och talar nu mer om att arbeta för förändring i stället för ett utträde.
Vaccinering
Men än är inte risken – eller chansen – borta.
Inte minst är coronapandemin en ny faktor som får stor betydelse för hur brexit kommer att uppfattas.
Så sent som i höstas sågs Storbritannien som ett skräckexempel i coronahanteringen med skenande smittspridning och höga dödstal. Landet har fortfarande fler döda i covid-19 än vad något av länderna i EU har: 127 000 i Storbritannien mot 116 000 i Italien.
Den snabba vaccineringen har dock förändrat allt och följts av rejält höjda opinionssiffror för premiärminister Boris Johnson. En klar majoritet av befolkningen håller med regeringen om att man har brexit att tacka för att man snabbt kunnat säkra sig stora mängder av vaccin.
Den ekonomiska nedgång som pandemin medfört hjälper samtidigt till att dölja den nedgång som orsakats av EU-utträdet. Och den uppgång som väntar när pandemin ebbar ut lär dessutom öka på känslan av att brexit varit en framgång.
Självständighet
Å andra sidan hoppas EU på en ännu starkare ekonomisk uppgång tack vare det gigantiska stödpaket som medlemsländerna till sist enades om i vintras. Gemensamt upplånade pengar ska placeras i moderniserande projekt som alla medlemsländer är med om att godkänna.
En annan tung roll spelas av utvecklingen i Skottland.
Landsdelens nationalistparti, SNP, ville inte alls lämna EU och har fortsatt starkt stöd bakom sig i opinionen. Det kan mycket väl leda till en ny folkomröstning om självständighet, med stora politiska konsekvenser.
"Om Storbritannien bryts sönder kommer Johnsons politiska karriär att vara död och begraven, samtidigt som brexit cementeras som ett misslyckande", konstaterar Fabian Zuleeg och Jannike Wachowiak i en analys för tankesmedjan EPC.
Kommer tillbaka?
Oavsett vad som händer kommer följderna bli stora.
I EU-parlamentet, som med 660 röster mot 5 godkänt EU:s handels- och samarbetsavtal med Storbritannien efter brexit, hoppas anhängarna fortfarande på en brittisk återkomst.
– Det är inte över. Vi kommer att ses igen. Storbritannien är en del av Europa och dess framtida plats och platsen för deras folk kommer att vara bland vänner i EU, talar Andreas Schieder från socialdemokratiska SPÖ i Österrike.
Kritikerna tycker i sin tur att det nuvarande EU inte har någon framtid.
– Jag står här som representant för en ny generation av konservativa, som inte vill ha era öppna gränser, som inte vill betala skulderna för kapitalförflyttning från nord till syd och inte vill ha en överväldigande byråkrati som säger vad vi får eller inte göra. Låt brexit bli en gnista som tänder en sann reform, säger Michiel Hoogeveen från EU-skeptiska JA21 i Nederländerna.