Enligt vallokalsundersökningarna skiljer det endast en knapp procent mellan de två motståndarna – sittande president Andrzej Duda får 50,4 procent och utmanaren Rafal Trzaskowski 49,6 procent. Det kan med andra ord gå hur som helst i valet.
Många bedömare har betraktat söndagens andra presidentvalsomgång som det viktigaste valet sedan det banbrytande parlamentsvalet 1989, som ofta beskrivs som startpunkten för Sovjetkommunismens fall.
Högt tonläge
De höga insatserna har motsvarats av högt tonläge. Den liberala dagstidningen Gazeta Wyborcza har talat om ett val mellan "hopp och katastrof", som kommer att få efterverkningar i generationer framöver. "Slaget om Polen", basunerade tabloiden Super Express å sin sida ut i en rubrik.
En viktig konfliktlinje har handlat om utrikespolitiken, som tillhör presidentens ansvarsområden. Duda, som står nära det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS), har orienterat sig mot USA och Nato, medan Europavännen Trzaskowski från liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO) gick till val på att förbättra Polens stukade relation till EU och väcka liv i den så kallade Weimartriangeln, en informell samtalspakt med Tyskland och Frankrike.
Veto mot lagar
Polen är en parlamentarisk demokrati och presidenten har främst en ceremoniell roll, dock med några viktiga undantag.
Utöver utrikespolitiken kan presidenten bland annat lägga in sitt veto mot lagar, vilket, om utmanaren Trzaskowski skulle utropas till segrare när det officiella resultatet presenteras på måndag, kraftigt skulle beskära manöverutrymmet för PIS-regeringen, som i Duda haft en lojal president.
Politiskt står Duda för en fortsatt nationalkonservativ kurs. Under hans första mandatperiod har PIS infört ett generöst barnbidrag som varit populärt hos anhängarna, samt sänkt pensionsåldern, som höjdes av den tidigare premiärministern Donald Tusk.
"Nedmontering av rättsstaten"
Samtidigt har regeringen drivit igenom en rad omstridda förändringar av domstolsväsendet, som beskrivits som en nedmontering av rättsstaten och har fått EU att inleda ett rättsligt förfarande mot Warszawa.
Trzaskowski, som är borgmästare i huvudstaden, har i stället gått till val på att ta Polen tillbaka in i EU-värmen. Han har profilerat sig som en liberal, hbtq-vänlig kandidat som vill ena landet efter Dudas presidentskap, som han beskriver som splittrande.
Den tidigare polske fackföreningsledaren och presidenten Lech Walesa, som fortfarande är en viktig röst i den polska debatten, stödjer den EU-vänliga linjen. Han tycker att kommissionen gott kan skärpa tonen mot regeringen i Warszawa.
– EU måste ställa krav på Polen. Antingen följer ni EU:s regler, eller så får ni lämna unionen, säger han i en intervju med Ekot.