– Han var en karismatisk ledare som samlade makten kring sin person, sin kristna tro och sin vision för Burundi. Men han var också kompromisslös i att påtvinga befolkningen hans vision om hur det skulle se ut, säger Jesper Bjarnesen, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, till TT.
Som före detta ledare för en huturebellgrupp kom Nkurunziza till makten 2005. Det skedde efter ett tolv år långt inbördeskrig som krävt 300 000 liv och som drivits på av samma etniska spänningar som utlöste folkmordet i grannlandet Rwanda 1994.
– Under Nkurunzizas första år vid makten fanns det en ganska stor optimism kring framtiden. Det mest positiva var att relationen mellan hutu och tutsi, de två dominerande etniska grupperna, blev bättre. Och att de nya politiska partierna efter kriget inte definierade människor etniskt. Det såg ut som man tagit sig förbi den etniska klyfta som man känner igen från Rwanda, säger Bjarnesen.
Nkurunziza utsågs till president efter löften om fred, men sedan han segrat i presidentvalet fem år senare inleddes förföljelser av oppositionella.
Tortyr och mord
Nkurunzizas konstitutionella rätt att ställa upp för en tredje mandatperiod 2015 ifrågasattes av oppositionen, och hans beslut att kandidera kastade in Burundi i våldsamma oroligheter med omfattande protester. Minst 1 200 människor dödades. Myndigheter slog till mot oppositionella och medier under krisen, som tvingade hundratusentals människor att fly sina hem.
Det finns rapporter om tortyr, våldtäkter och mord genomförda av säkerhetsstyrkor under Nkurunzizas auktoritära styre.
– Han ledde landet mot ett väldigt auktoritärt håll, där regimen med hjälp av säkerhetspolisen har haft ett stenhårt grepp om oppositionen och medier och systematiskt förföljt sina motståndare, säger Jesper Bjarnesen.
Pierre Nkurunziza kandiderade inte i presidentvalet i maj. Källor inom hans parti CNDD-FDD uppgav då att han pressades av en inflytelserik grupp generaler att inte ställa upp.
Valet vanns av general Evariste Ndayishimiye från samma parti. Men Nkurunziza hade förordat en annan kandidat från samma parti.
Jesper Bjarnesen säger att de flesta blev förvånade över att Pierrre Nkurunziza inte kandiderade. Presidenten hade genomfört författningsändringar som möjliggjorde ytterligare en mandatperiod.
Äretitlar förberedda
Den framtida stabiliteten i Burundi kan nu ligga i hur maktbalansen inom regeringspartiet ser ut framöver. Flera så kallade äretitlar hade förberetts åt Nkurunziza, och bedömare har spekulerat i om han haft som avsikt att fortsätta styra landet bakom kulisserna.
– Det skulle kunna bli spänningar om hans falang inom regeringspartiet skulle hävda att det inte rör sig om en naturlig död, om det uppstår konspirationsteorier, säger Bjarnesen.
Enligt Burundis presidentstab lades Pierre Nkurunziza in på sjukhus i helgen. Hans hälsotillstånd försämrades drastiskt i måndags.
Nkurunziza blev 55 år.