De senaste dagarna har Erdogan i olika sammanhang uttalat att Turkiet är en självklar del av Europa och att han ser sitt land bygga en framtid tillsammans med EU. Kontrasten är stor mot de ofta tuffa ord han riktat mot unionen tidigare.
– Alla är nog försiktiga med att dra för stora växlar av enstaka uttalanden. Turkiet har agerat så aggressivt och retoriken från Erdogan och andra ledande politiker har varit så våldsamt kritisk under så lång tid att det nog krävs ganska mycket för att man ska ta honom på orden, säger Paul T Levin, som leder institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
"Vändning inför Biden"
Levin ser flera möjliga anledningar till Erdogans utspel. En är att det har skett inrikespolitiska omvälvningar där en mer aggressiv regeringsfalang har satts åt sidan. En annan är att Turkiets ekonomi är i fritt fall och att relationerna till landets största handelspartner, EU, behöver smörjas.
– En annan är att han inte längre kommer att ha Donald Trump som ett slags livlina. Joe Biden har under sin kampanj och även tidigare varit mycket hårdare mot Turkiet och till och med beskrivits som kurdernas bästa vän. Han har sagt att han kommer att trycka på demokrati och sådana frågor, säger Levin, som noterar att opinionen om Turkiet har svängt i det officiella USA i stort.
– Det skulle kunna ses som ett slags vändning inför en kommande Biden-administration, att Erdogan inser att han inte bara kan agera hur som helst längre.
"Oskiljaktig del"
Turkens flörtande är dock inte reservationslöst. Turkiet är en "oskiljaktig del av Europa", sade Erdogan i ett tal inför sina partikamrater på söndagen, men fortsatte:
– Det betyder inte att vi kommer att böja oss inför öppna attacker mot vårt land och nation, förtäckta orättvisor och dubbla måttstockar.
Tajmingen är på vissa sätt desto mer oväntad. För bara en vecka sedan stod Erdogan i turkstödda Nordcypern och lobbade för en kontroversiell tvåstatslösning på ön.
De senaste månaderna har vapenskramlet ekat i östra Medelhavet då Turkiet prospekterat för gasutvinning i omtvistade vatten.
När EU:s ledare håller toppmöte i mitten av december kommer Turkiet att ligga högst på dagordningen. Det har talats om nya sanktioner och unionens utrikeschef Josep Borrell sade tidigare i veckan att Ankara bara fjärmar sig allt längre från Europa och att relationen står inför en avgörande brytpunkt.
Tysklands utrikesminister Heiko Maas har antytt att tålamodet tryter och Frankrikes dito, Jean-Yves Le Drian, kräver att Erdogan lägger handling till sina vackra ord.
Erdogan sade i sitt partianförande att han inte ser några problem "med andra länder eller institutioner som inte kan lösas med politik, dialog eller förhandlingar".
Föga troliga ambitioner
På pappret är Turkiet kandidat till ett EU-medlemskap, Erdogans maktambitioner och massgripanden av oliktänkande till trots. Sedan 2015 har han en överenskommelse med EU om att Turkiet ska härbärgera nära fyra miljoner flyktingar som var på väg västerut.
– Överenskommelsen, eller snarare EU:s motvilja att ta emot flyktingar, har inneburit att Erdogan haft ett slags hållhake på EU, säger Levin.
TT: Ett turkiskt EU-medlemskap då, på längre sikt?
– Det är väldigt svårt att tänka sig, i alla fall under Erdogans regim. Även om ett regimskifte sker så tror jag att det skulle vara svårt för många i EU att våga lita på att Turkiet går i en stabil demokratisk riktning, säger Levin, som ändå tror att ett medlemskap skulle kunna gynna båda parter, under rätt former.
– Men jag tror inte att det är sannolikt i något slags överskådlig framtid.