Protasevitj framträder i video

Omvärlden fördömer Belarus efter tvångslandningen av ett passagerarplan och gripandet av en regimkritisk journalist. På måndagskvällen framträdde journalisten i ett videoklipp som avfärdas som framtvingat.

Roman Protasevitj. Bilden är från 2017 i samband med att han grips under en protest i Minsk.

Roman Protasevitj. Bilden är från 2017 i samband med att han grips under en protest i Minsk.

Foto: Sergei Grits/AP/TT

Politik2021-05-25 00:35

Internationella fördömanden och krav på utredningar duggar tätt sedan Belarus skickade upp stridsflygplan och tvingade ett passagerarflygplan från Ryanair att landa i Minsk i söndags eftermiddag.

Ombord fanns den regimkritiske exiljournalisten och aktivisten Roman Protasevitj, som tillsammans med sin flickvän greps direkt på flygplatsen.

På måndagskvällen meddelade Belarus inrikesdepartement att Protasevitj hålls fortsatt frihetsberövad i Minsk. Journalisten framträdde också i en video som publicerades i flera kanaler i meddelandetjänsten Telegram, där han säger att han är vid god hälsa och att han erkänner att han medverkade till att organisera massprotester i Minsk i fjol.

Protasevitjs allierade avfärdar framträdandet som framtvingat av regimen.

"Så här ser Roman ut under fysisk och moralisk press. Jag kräver att Roman och alla politiska fångar friges omedelbart", säger belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja på Twitter.

"Statligt sponsrad kapning"

26-åringens kanaler i sociala medier har varit en av de sista fria rösterna när det gäller nyheter om utvecklingen i landet sedan förra årets massiva tillslag mot oppositionen.

– Vi är inte bara oroliga för hans frihet, utan för hans liv, säger Svetlana Tichanovskaja till Sky News.

Omkring 120 civila passagerare hamnade i centrum för dramatiken och Ryanairs vd Michael O'Leary kallar händelsen för "statligt sponsrad kapning".

– Det verkar som om myndigheternas avsikt var att få bort en journalist och hans resekamrat. Vi tror att några KGB-agenter också gick av på flygplatsen, säger han till radiokanalen Irish Newstalk.

Fem personer som klev ombord på planet i Aten kom aldrig fram till Vilnius, enligt litauisk polis. Irlands utrikesminister Simon Coveney har tidigare sagt att man misstänker att flera personer som klev av i Minsk tillhörde säkerhetstjänsten.

– Det är helt tydligt att det är ett ingripande mot ett civilt flyg på väg mellan två EU-länder. Över hundra EU-medborgare har utsatts för ett helt oacceptabelt, farligt och hänsynslöst ingripande, säger Ann Linde till TT.

Regimen i Minsk uppgav till en början att ett bombhot hade riktats mot planet, men ingen bomb hittades när flygplanet genomsöktes.

Den belarusiska regimen hävdar att terrorstämplade islamistiska Hamas hade utfärdat ett bombhot mot planet. Något som tillbakavisades av den palestinska rörelsen.

"Stridsliknande handling"

Den brittiske parlamentsledamoten Tom Tugendhat liknar händelsen med en stridsliknande handling.

– Det här var en flight mellan två Natomedlemmar och mellan två EU-medlemmar. Om det inte är en stridshandling så är det sannerligen en stridsliknande handling, säger Tugendhat, som är ordförande för utrikesutskottet, till BBC Radio.

Försvarsalliansen Nato kommer att diskutera händelsen under tisdagen.

Belarus luftfartsmyndighet har medgett att den utfärdade "rekommendationer" till besättningen på Ryanairplanet men hävdar att man inte fick planet att landa med tvång. Landets utrikesdepartement hävdar också att Belarus har lagen på sin sida och beskriver de anklagelser som förs fram som ogrundade.

EU har under sitt toppmöte på måndagen diskuterat tuffare åtgärder mot Belarus och utrikeschef Josep Borrell kräver en internationell utredning av händelsen. Efter mötet kom ett gemensamt uttalande med tydliga order till EU:s ministerråd om att genomföra konkreta åtgärder.

Manar till skyndsam utredning

EU-ledarna kräver att den gripne belarusiska journalisten och bloggaren Roman Protasevitj och flickvännen Sofia Sapega släpps omedelbart och manar internationella flygorganisationen ICAO att "skyndsamt utreda den här unika och oacceptabla incidenten". Dessutom ska "riktade ekonomiska sanktioner" mot Belarus och enskilda belarusier tas fram.

Man ber alla EU-flygbolag att undvika flygningar genom belarusiskt luftrum, samtidigt som belarusiska flygbolag inte ska släppas in i EU, varken för att flyga eller landa.

Då hade bland annat SAS, Lufthansa, KLM och lettiska Air Baltic beslutat att tillfälligt stoppa flygningar genom landet.

Utredningar har också inletts i Polen, där planet var registrerat, och även i Litauen där åklagare bland annat ska titta på om det kan handla om "flygkapning i terrorsyfte".

Fakta: Auktoritärt styre

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!