Pyrande missnöje i det USA som Biden tar över

Missnöjet med vart USA är på väg har sällan varit så högt som nu, när demokraten Joe Biden inleder sitt presidentskap. Nästan tre fjärdedelar tycker att landet utvecklas i fel riktning.

Så ser USA:s befolkning på landets utveckling.

Så ser USA:s befolkning på landets utveckling.

Foto: Anders Humlebo/TT

Politik2021-01-24 07:15

– Om vi enas och jobbar tillsammans garanterar jag att vi inte misslyckas.

Joe Bidens ton var ömsom övertygande, ömsom vädjande när han i veckan höll sitt installationstal på temat enighet.

Men utmaningarna som han står inför är enorma. Bara det senaste året har USA skakats av coronaviruspandemin, landsomfattande protester mot diskriminering, utmanande arbetslöshet och en attack mot "demokratins hjärta" – kongressbyggnaden Kapitolium. Djup politisk splittring råder, över 60 procent av republikanska väljare tror på expresident Donald Trumps påståenden om valfusk, de anser att det inte gick rätt till när Joe Biden blev president.

Enastående högt

Lägg därtill att hela 73 procent tycker att landet utvecklas i fel riktning, enligt en sammanställning av aktuella mätningar som oberoende Real Clear Politics har gjort. Så hög har inte siffran varit under hela Donald Trumps mandatperiod.

– Demokrater har fortfarande en ganska dålig känsla (i och med expresident Donald Trump) och republikaner gjorde en jättevändning (till det negativa) inför Bidens installation, konstaterar Domenico Montanaro, politisk redaktör på public servicekanalen NPR i en podd.

I den enskilda mätning som NPR genomfört tillsammans med undersökningsföretaget Marist är missnöjet ännu högre: 75 procent. Men där säger också 55 procent att de tror att Joe Biden kommer att göra mer för att ena landet än att splittra det.

Obama polariserade

När republikanen Donald Trump tillträdde i januari 2017 låg missnöjet på "bara" 59 procent. Och när demokraten Barack Obama och hans dåvarande vicepresident Joe Biden började jobba 2009 ansåg ungefär 69 procent av amerikanerna att landet utvecklades i fel riktning.

Men Obama, liksom Trump, var en polariserande president. Under hans åtta år i Vita huset var missnöjet vid två tillfällen högre än det är nu – i oktober 2011 då det nästan nådde 77 procent och i oktober 2013 då det låg på 75 procent. Skäl som då framhölls var bland annat presidentens aggressiva framdrivande av sjukförsäkringsreformen "Obamacare" samt hanteringen av Syrienkriget och spänningarna med Iran.

Värsta någonsin?

Hur kommer då den nyligen avgångne president Trump att bli ihågkommen? I mätningen som NPR/Marist gjorde svarar nära hälften, 47 procent, "som en av de värsta i USA:s historia". Ytterligare 13 procent säger "under genomsnitt". Enbart Richard Nixon, som stod inför ett riksrättsåtal när han avgick i kölvattnet av Watergateskandalen 1974, har haft sämre siffror, enligt NPR.

Donald Trumps opinionssiffror dök efter stormningen av kongressen, som han anklagas för att ha uppviglat till. Men fortfarande har nära 38 procent av amerikanerna en positiv bild av honom. Det är på samma nivå som talman Nancy Pelosi och betydligt högre än de båda gruppledarna i senaten, republikanen Mitch McConnell och demokraten Chuck Schumer. Men samtliga slås av nykomlingen Joe Biden, som hälften av befolkningen – i nuläget – har en fördelaktig bild av.

Fakta: Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen, HD), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet — varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "checks and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen.

Presidenten utser domare i HD och är överbefälhavare för militären.

HD kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.

Källa: USA:s konstitution

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!