Kan presidentvalet skjutas fram?

Presidenten kan inte på egen hand besluta att skjuta fram valet. Presidentvalen i USA har hittills hållits som planerat – den första tisdagen efter den första måndagen i november var fjärde år – sedan 1845, även när landet legat i krig eller drabbats av pandemiska sjukdomar.

Det är kongressen som har mandat att flytta valdagen och kan i teorin delegera detta ansvar till presidenten, rapporterar Reuters.

Demokraterna har majoritet i kongressens lägre kammare, representanthuset, och skulle därmed kunna avgöra om det är rimligt att skjuta fram valet, om någon begär det.

Om valet skjuts fram kommer alla schemalagda punkter i processen – som elektorernas formella val av presidentkandidat i december – också få skjutas fram.

Donald Trumps mandatperiod avslutas den 20 januari 2021 och om ingen ny president står redo att ta över då så får representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, ta över på tillförordnad basis.

Vad händer om Trump inte kan delta?

Det har aldrig hänt att något av de två stora partierna behövt ersätta en vald presidentkandidat. Och i första hand är det upp till kandidaten själv att hoppa av.

Partierna har valt sina kandidater i långa primärvalsprocesser. Om den valda kandidaten inte längre vill eller kan vara med lutar det åt att partiernas högsta styrande organ får välja en ersättare.

I Republikanernas fall har den nationella styrelsen (Republican National Committee, RNC) en teoretisk möjlighet att kalla till ett nytt partikonvent, men med bara några veckor kvar till valet är det mer sannolikt att RNC kallar till en partistämma i miniatyr, med 168 medlemmar (tre från varje delstat och territorium), skriver politik- och statistiksajten Five Thirty Eight som konsulterat Richard Pildes, professor i konstitutionell rätt vid New York University.

Partiets toppskikt får då välja vem som helst. Vicepresident Mike Pence skulle te sig som ett naturligt val, men då skulle Republikanerna också behöva välja en ny kandidat till hans post.

Valsedlar har spikats och omkring två miljoner amerikaner har redan förtidsröstat. Så sett finns det en hypotetisk risk att väljarna i ett sådant scenario röstar utan att veta vem partiet väljer som ersättare.

– Om delstater inte har lagar som tillåter en ändring av kandidatens namn (på valsedlarna) senare än så kommer domstolar troligen få träda in. Det är svårt att se att domstolar vägrar tillåta ett av de två stora partierna att ersätta en (hypotetiskt) avliden kandidats namn med en kandidat som valts på ett giltigt sätt, säger Richard Pildes till The Washington Post.

Och om något händer efter valdagen?

– Det här är det rörigaste scenariot och det skulle kunna leda till en massa olika manövrar och dispyter, säger professor Pildes till tidningen.

Formellt röstar väljarna inte på en president utan på elektorer som i sin tur ska rösta på en president. I vissa delstater måste elektorerna enligt lag följa väljarnas önskemål och i vissa behöver de rösta på samma parti, men i vissa får de i teorin rösta på vem de vill. Vid förra valet lade 10 av de totalt 538 elektorerna sina röster på helt andra kandidater.

Högsta domstolen beslutade dock i somras att delstaterna har rätt att straffa elektorer som inte röstar som väljarna vill.

Om kandidaten har blivit formellt utsedd till USA:s tillträdande president är det den tillträdande vicepresidenten som ska kliva in om något händer, enligt konstitutionen. Om något händer mellan valdagen och elektorernas val i december så är det mer oklart vad som händer – likaså om något händer efter att elektorerna valt men innan den nytillträdda kongressen formellt räknat rösterna i början av januari.

I dessa glipor – i situationer som USA aldrig tidigare befunnit sig i – lär det uppstå rättsliga tvister.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om presidentvalets tidpunkt.