Sanktioner står återigen på tapeten när EU-ländernas utrikesministrar samlas på måndagsmorgonen för att diskutera relationen till Ryssland.
Någon större tvekan tycks inte råda om att slå till med mer. Från förra veckans förberedande diplomatmöten i Bryssel talas om bred enighet och inga maningar om att vänta eller gå långsammare fram. EU:s utrikeschef Josep Borrell väntas få i uppdrag att förbereda listor på vilka ytterligare personer som bör drabbas av inreseförbud och frysta tillgångar i EU.
Och det kan Ryssland främst tacka sin egen utrikesminister för.
"Inte att lita på"
Sergej Lavrov har på några veckor effektivt skjutit relationerna i sank.
5 februari:
– EU går inte att lita på, fräser Lavrov på en presskonferens med Borrell i Moskva efter att ha klagat på hur EU kritiserar fängslandet av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, men inte agerar kring polisvåld mot franska demonstranter och fängslanden av katalaner i Spanien.
Några minuter senare – mitt under sittande möte – får Borrell besked om att tre EU-diplomater, däribland en svensk, ska utvisas från Ryssland för att ha observerat Navalnyj-anhängarnas demonstrationer.
12 februari:
Nytt utspel i en intervju: om det blir fler EU-sanktioner mot ryska medborgare och företag kommer Ryssland att helt bryta med EU, lovar Lavrov.
15 februari:
Det är organisationen EU som är felet – inte de enskilda EU-länderna, beklagar utrikesministern efter ett möte med sin finländske kollega.
Sluter sig samman
Inte minst det sistnämnda har väckt uppmärksamhet och misstankar om att Ryssland nu mer aktivt än tidigare försöker slå in kilar mellan Bryssel och medlemsländerna.
De styrande i Moskva har sedan länge närt goda relationer med EU-kritiska och EU-skeptiska partier, som franska Nationell samling och italienska Lega. När Lavrov nu talar om att Ryssland har goda relationer med länderna i sig, men att det är EU som ställer till problem hoppas man kunna utnyttja den kritik som alltid funnits mot Bryssel även bland mer etablerade partier. Och som på sistone dessutom vuxit mot tunga EU-toppar som Borrell och kommissionsordförande Ursula von der Leyen.
Problemet är bara att det inte funkar särskilt bra. Visserligen har Borrells insats i Moskva sågats som alldeles för svag. Det ryska uppträdandet och bredsidorna mot honom har dock fått EU-länderna att sluta sig samman.
Moskva får nu uppleva hur kritik utifrån får EU att enas – på samma sätt som London förbluffat upptäckte att förhoppningen om att EU-ländernas olika viljor skulle kunna spelas ut mot varandra aldrig fungerade i förhandlingarna om brexit.
Tuffare tag?
Rysslands agerande kan i stället få helt motsatta följder då kraven ökar på hårdare tag från EU:s sida.
Samarbeta närmare med USA, stärk EU och Nato på västra Balkan och utöka säkerhetssamarbetet med länder som Georgien, Ukraina och Moldavien lyder exempelvis råden från tankesmedjan ECFR, Europeiska centret för internationella relationer.
"Paradoxalt nog kan en mer konfrontatorisk attityd till Ryssland på vissa områden, kombinerat med erbjudande om samtal, leda till bättre resultat än sedvanliga ord om 'återstart'. En tuffare inställning är mer trolig att leda till engagemang än diplomatiska vädjanden och geopolitiskt smicker", konstaterar ECFR:s Nico Popescu i en analys.
Tyst om Nordstream
EU:s stats- och regeringschefer ska hålla en ordentlig diskussion om relationerna till Ryssland vid sitt toppmöte i Bryssel i slutet av mars. Senast till det läget väntas också nya sanktioner vara på plats.
Frågan är bara vilka som ska drabbas. Aleksej Navalnyj och hans anhängare har manat EU att sätta upp fler av de penningstarka oligarker som lever gott i president Vladimir Putins skugga. Inom EU varnas dock för att det måste finnas juridiskt hållbara kopplingar. Ingen vill riskera att sanktioner införs, men sedan fälls som omotiverade av EU:s domstol.
Att avbryta arbetet med den omdiskuterade tysk-ryska gasledningen Nordstream 2 har också nämnts – men främst bara utåt. På diplomatnivå inom EU har inget medlemsland ännu tagit upp Nordstream, som man i stället gärna låter vara en fråga enbart för Tyskland.
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) har dock fått i uppdrag av riksdagens EU-nämnd att ta upp frågan under måndagens möte.