Ryssland höjer tonläget – tänker bistå Armenien

Ryssland kommer att bistå Armenien med "nödvändig hjälp" om konflikten i Nagorno-Karabach trappas upp. Samtidigt kan det bli aktuellt för Sverige att skicka fredsbevarande styrkor till utbrytarregionen, enligt USA:s nationelle säkerhetsrådgivare.

Ett granatskadat hus i staden Shushi, i närheten av Stepanakert i Nagorno-Karabach.

Ett granatskadat hus i staden Shushi, i närheten av Stepanakert i Nagorno-Karabach.

Foto: AP/TT

Politik2020-10-31 03:10

Rysslands besked kommer efter att Armenien och Azerbajdzjan åter misslyckats med att komma överens om eldupphör i den kaukasiska utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Trots att överenskommelsen föll samman ska man ha enats om vissa punkter, exempelvis att inte anfalla civila, uppger medlare.

I ett uttalande från Frankrike, Ryssland och USA, den så kallade Minskgruppen, heter det att parterna har uppmanats att till fullo följa ett tidigare avtal.

Båda sidor har, enligt uttalandet, "inlett ett öppet och ingående utbyte av åsikter som syftar till att klargöra deras förhandlingspositioner" om punkter i det avtal som tecknades i Moskva den 10 oktober.

Det, samt två efterföljande överenskommelser om eldupphör varav det senaste förhandlades fram för mindre än en vecka sedan, har dock misslyckats med att stoppa striderna.

Ryssland kan skicka "hjälp"

Det kollapsade eldupphöret kommer under tiden som tongångarna i regionen höjs.

Under lördagen kom beskedet från Ryssland att de är villiga att erbjuda Armenien "nödvändig hjälp" om striderna når armeniska områden.

"Ryssland kommer att erbjuda Jerevan all tänkbar nödvändig hjälp utifall att striderna sprider sig till armeniska territorier", meddelade Rysslands utrikesdepartement i ett uttalande.

Uttalandet kommer kort efter att den armeniske premiärministern Nikol Pasjinjan i ett brev vädjat om rysk assistans i den väpnade konflikten.

Svensk insats?

Samtidigt som Ryssland bekänner färg kommer uppgifter om att Sverige kan skicka fredsbevarande styrkor till regionen. Det rapporterar Sveriges Radio Ekot, som hänvisar till uppgifter från USA:s nationella säkerhetsrådgivare Robert O'Brien.

– Vi anser att båda sidor skulle kunna acceptera skandinaviska fredsstyrkor och vi för samtal med de skandinaviska regeringarna om att sätta samman en fredsbevarande styrka som kan stationeras i området, sade O'Brien till en grupp exilarmenier i Los Angeles under fredagen.

Han sa också att svenska soldater "uppfyller behoven hos båda parter i konflikten".

Svenska UD har dock ännu inte mottagit någon officiell förfrågan om att skicka fredsbevarande styrkor till regionen och har inte heller tagit något beslut i frågan.

Internationell oro

Även om Ryssland, tillsammans med USA och Frankrike i Minskgruppen, tagit en medlarroll, så har Moskva en försvarspakt med Armenien. På andra sidan står Turkiet, som stödjer Azerbajdzjan.

Det ryska beskedet får oron att stiga ytterligare för att konflikten ska få bredare internationell spridning.

"Ett steg närmare ett större krig?" frågar sig USA:s tidigare ambassadör Carey Cavanaugh på Twitter efter beskedet.

Över 1 200 personer från båda sidor om konflikten har rapporterats döda sedan striderna bröt ut. Det verkliga dödstalet tros dock vara högre.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konflikten går långt tillbaka i tiden och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter det att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!